Läkemedel

Målet med din behandling är du ska kunna leva ett normalt liv utan symtom och med så få skov som möjligt.

Med effektiva läkemedel kan man idag uppnå snabb symtomlindring och frihet från sjukdom (så kallad remission) på lång sikt.

Medicineringen vid Crohns sjukdom (CD) och ulcerös kolit (UC) är ganska lika. Målet med behandlingen är att minska symtomen, dämpa inflammationen och läka slemhinnan i tarmen. De läkemedel som används vid IBD kan delas in i fem grupper:

• Aminosalicylsyra (5-ASA)
  Personer som har en lindrig variant av IBD kan klara sig helt utan behandling eller använda aminosalicylsyra i perioder. Den medicinska effekten av denna behandling är dock omdiskuterad vid CD men väl beprövad vid UC.
• Kortison
  Kortison, som också kallas steroider, ges vid svårare IBD. Behandlingen har ofta snabb effekt, men kan ge biverkningar på lång sikt. Därför ges kortison oftast under en begränsad tid. Beroende på sjukdomsaktivitet kan doser och former variera. Kortison kan ges som tabletter, lokal behandling i form av klysma (via ändtarmen) eller intravenöst (med dropp).
• Immundämpande läkemedel (azatioprin och 6-MP)
  Andra preparat som används vid svårare fall av IBD är azatioprin och 6-MP.
• Avancerad IBD-behandlingIL-23-hämmare
  IL-23-hämmare används för behandling av vuxna patienter med måttlig till svår aktiv CD då tidigare behandling inte haft effekt eller tolererats. Behandlingen hämmar ett protein som kallas IL-23 (interleukin-23), som orsakar inflammation. IL-23-hämmare bidrar på så sätt till att minska inflammationen och läka slemhinnan, vilket lindrar symtomen. IL-23-hämmare ges som injektion under huden och kan tas av patienten själv, med hjälp av en OBI (On-Body Injector) med förfylld ampull.

JAK-hämmare
JAK-hämmare används för behandling av måttlig till svår aktiv UC och CD hos vuxna patienter om tidigare behandling inte haft effekt eller tolererats. Behandlingen sänker aktiviteten hos ett enzym som kallas januskinas (JAK), som spelar en viktig roll vid inflammation. JAK-hämmare bidrar på så sätt till att minska inflammationen och läka slemhinnan, vilket lindrar symtomen. JAK-hämmare finns i tablettform.

TNF-hämmare
TNF-hämmare används för behandling av måttlig till svår UC hos vuxna och CD hos vuxna och barn från 6 års ålder, när tidigare behandling inte haft effekt eller tolererats. TNF-hämmare verkar genom att blockera det inflammationsstimulerande proteinet TNF (tumörnekrosfaktor). Därmed dämpas den inflammatoriska aktiviteten och symtomen lindras. TNF-hämmare kan ges som intravenöst dropp eller tas av patienten själv, med hjälp av en penna eller spruta.

IL-12/23-hämmare
IL-12/23-hämmare används för behandling av vuxna patienter med måttlig till svår aktiv CD eller UC, när tidigare behandling inte haft effekt eller tolererats. IL-12/23-hämmare dämpar inflammationen och lindrar symtomen genom att binda till de båda proteinerna IL-12 (interleukin-12) och IL-23 (interleukin-23). IL-12/23-hämmare ges intravenöst eller som injektion under huden, och kan tas av patienten själv med hjälp av en förfylld spruta.

α4β7-hämmare
α4β7-hämmare används för behandling vid CD och UC hos av vuxna med måttlig till svår sjukdomsaktivitet, när tidigare behandling inte haft effekt eller tolererats. Behandlingen hämmar ett protein som kallas α4β7-integrin vilket dämpar inflammationen, lindrar symtomen och verkar läkande på slemhinnan. α4β7-hämmare ges intravenöst eller som injektion under huden, och kan tas av patienten själv med hjälp av en förfylld injektionspenna.

Sfingosin 1 fosfat (S1P) receptormodulatorer
S1P1-modulatorer används som behandling vid UC hos vuxna med måttlig till svår sjukdomsaktivitet, när tidigare behandling inte haft effekt eller tolererats. Behandlingen hindrar immunceller från att lämna lymfkörtlarna och minskar därför inflammationen i tarmen. Behandlingen tas som en tablett.

• Antibiotika 
  Om bakterier skapar infektioner i kroppen, t. ex. fistlar, kan man ibland även behöva antibiotika.

För mer information om skillnaden mellan olika läkemedel och vilken medicin som skulle kunna passa dig, prata med din läkare.