Om HUMIRA® (adalimumab)
Indikationer
Sedan den 14 juni 2007 är HUMIRA godkänt för behandling av svår, aktiv Crohns sjukdom hos vuxna. Den 23 augusti 2012 utökades indikationen till behandling av både måttlig till svår, aktiv sjukdom. I april 2012 godkändes även HUMIRA för behandling av måttlig till svår, aktiv ulcerös kolit hos vuxna som inte svarat tillfredställande på konventionell behandling och sedan november 2012 är HUMIRA även godkänt för behandling av måttlig till svår, aktiv Crohns sjukdom hos barn (från 6 år). HUMIRA kan tas i kombination med andra läkemedel eller som enda behandling.
En väldokumenterad behandling
Sedan HUMIRA registrerades 2003, har läkemedlet godkänts för behandling av en rad olika inflammatoriska sjukdomar i leder, tarm och hud och har idag 15 godkända indikationer (nov 2019).
HUMIRA har en väldokumenterad säkerhetsprofil med en publicerad säkerhetsanalys baserad på 78 kliniska studier på över 29000 patienter, samt en lång behandlingserfarenhet1. Mer än 1,2 miljon patienter behandlas idag med HUMIRA i 85 länder världen över2.
Utvecklingen av HUMIRA går kontinuerligt vidare.
Human antikropp framställd med rekombinant teknik
HUMIRA är ett biologiskt läkemedel som används för behandling av autoimmuna sjukdomar där tumörnekrotiskfaktor (TNF) spelar en aktiv roll i sjukdomsförloppet. HUMIRA är ett läkemedel som binder sig till och blockerar effekten av TNF, vilket minskar inflammationen i tarmarna hos den som har t ex Crohns sjukdom eller ulcerös kolit.
Effekt och dosering
Resultat från kliniska prövningar har visat att TNF-hämmaren HUMIRA har god effekt och kan reducera eller hjälpa till att stoppa besvär vid Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Kontinuerlig behandling kan även förhindra att sjukdomstecknen kommer tillbaka.
Dosering vid olika indikationer varierar, se Fass.se för exakt rekommendation.
Läkemedelsbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom
De läkemedel som används vid inflammatoriska tarmsjukdomar kan indelas i olika grupper:
- Aminosalicylsyra (5-ASA)
Personer som har en lindrig variant av IBD kan klara sig helt utan behandling eller använda aminosalicylsyra i perioder. Den medicinska effekten av denna behandling är dock omdiskuterad vid CD men väl beprövad vid UC. - Kortison
Kortison, som också kallas steroider, ges vid aktiv inflammatorisk tarmsjukdom. Behandlingen har ofta snabb effekt, men kan ge biverkningar på lång sikt. Därför ges kortison oftast under en begränsad tid. Beroende på sjukdomsaktivitet kan doser och former variera. Kortison kan ges som tabletter, lokal behandling i form av klysma (via ändtarmen) eller intravenöst (med dropp). - Immundämpande läkemedel (azatioprin och 6-MP)
Andra preparat som används vid svårare fall av IBD är azatioprin och 6-MP. - Biologisk behandling
TNF-hämmare
TNF-hämmare som HUMIRA används för behandling av måttlig till svår IBD då tidigare behandling inte haft effekt eller tolererats. TNF-hämmarna verkar genom att blockera det inflammationsstimulerande proteinet TNF. Därmed dämpas den inflammatoriska aktiviteten och symtomen lindras. TNF-hämmarna är mycket väldokumenterade och har funnits i mer än 15 år. Idag finns TNF-hämmare i varianter som måste ges på sjukhus med hjälp av intravenöst dropp och andra som kan tas av patienten själv, med hjälp av en injektionspenna eller spruta.
Annan avancerad behandling
IL 12/23-hämmare (CD + UC), α4β7-hämmare (CD + UC) och JAK-hämmare (UC) är ytterligare behandlingsalternativ vid IBD och används oftast efter att man redan testat en TNF-hämmare.