Vanliga frågor

Hej!
En lite undran bara, jag har Crohns sedan sju år tillbaka. I samband med det fick jag problem med samlagssmärtor som sedan utvecklades till vestibulit. Har man sett något samband mellan Crohns och vestibulit? Tacksam för svar!

Cajsa

Hej Cajsa
Vid inflammation i framför allt ändtarmen, kan det vara smärtsamt med samlag då vagina och ändtarm ligger i nära anatomisk anslutning. Sådan smärta brukar vara kopplad till att man har en pågående inflammation. Jag känner ej till någon forskning gällande kopplingen mellan Crohns sjukdom och vestibulit men kan tänka mig att man efter inflammation i ändtarmen kan utveckla en ”ökad känslighet” i området trots att aktuell inflammation i tarmen ej längre föreligger.
Man vet också att det är överrepresenterat med samlagssmärta vid IBS, som är en funktionell mag-tarmsjukdom som beror på ökad känslighet i tarmen.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej!
Jag äter azatioprin och mesalazin. Jag undrar om det är farligt att sola solarium när jag äter dessa mediciner, eller går det bra att sola?

Huda Mustafa

Hej Huda
Om man medicinerar med immunosupprimerande läkemedel (t.ex. azatioprin) ska man vara extra försiktig med solning, eftersom man vid solning alltid ökar risken för vissa typer av hudcancer (t.ex. malignt melanom). Denna risk är större om man medicinerar med immunosupprimerande läkemedel. Mitt råd blir således att du undviker att sola i solarium, samt att du även är försiktig med solandet i övrigt, t.ex. använder solskydd med hög solskyddsfaktor vid vistelse i solen på sommaren.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Efter att ha blivit diagnostiserad i december, påbörjades min behandling med betametason. Startdosen var 14 tabletter per dag. Tyvärr reagerade min kropp väldigt dåligt på kortisonbehandlingen och utvecklade väldigt många biverkningar. Min kropp orkade inte med detta. Håller nu på med en ”snabb” utfasning, vilket har resulterat i att mina magbesvär har tilltagit avsevärt. Har nu blivit fortsatt helt sjukskriven en tid till, för att hämta mig.

Det jag har märkt, och som också har tilltagit, är en ökad värk i leder, mestadels knän, utslag runt munnen, sår på tandköttet, ökad urintömning som nu svider och ett allmäntillstånd som blir mycket sämre på eftermiddagar och kvällar.

Har även sett bilderna på kapselendoskopin över min tunntarm. Många delar av den uppvisade Crohns, och att jag har en ganska ordentlig magkatarr. Känner viss oro, då många problem visade sig. Är detta vanligt? Tacksam för svar och info.

Cecilia

Hej Cecilia
Kortisonbehandling i hög dos kan ibland ge många biverkningar, trots att det har effekt på symtomen från tarminflammationen. När du nu trappar ut kortisonet, så minskar effekten på inflammationen, och mag-tarmsymtomen kan återkomma.

En del av de övriga symtom du beskriver kan ha att göra med den snabba nedtrappningen och bör avta längre fram, men det är viktigt att du informerar din ansvariga läkare om hur du mår nu (man kan behöva kontrollera en del blodprover, t.ex. blodsocker).

Det gäller nu att man har en plan för fortsatt behandling, där man kan uppnå en bra effekt på inflammationen utan att få så många biverkningar. Jag antar att du och din doktor har pratat igenom den fortsatta strategin, som t.ex. kan vara immunomodulerande och/eller biologisk behandling.

Crohns sjukdom kan drabba hela mag-tarmkanalen, men är vanligast i tunntarmen och tjocktarmen. Om det finns tecken till inflammation i magsäcken så kan man behöva göra en gastroskopi med provtagning av slemhinnan i magsäcken före mikroskopisk undersökning. Detta för att se om det är Crohninflammation eller annan ”magkatarr” som ses i magsäcken. Crohns sjukdom i magsäcken är dock väldigt ovanlig.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Min frus systerdotter har Crohns sjukdom sedan ett par år, och medicineras för det. Hon har nu drabbats av halsont och feber på semester i Sri Lanka. Läkare här har skrivit ut paracetamol för febern och penicillin för fem dagar samt antihistamin.

Är det klokt att ta dessa mediciner, eller bör hon avvakta ett par dagar och se om det går över först? Hon blev sjuk första dagen här, så det är förmodligen ingen åkomma härifrån.

Onkel Klas

Hej Klas
När man drabbas av halsinfektioner så är det oftast fråga om virus där antibiotika inte har någon effekt. Om symtomen inte är väldigt allvarliga så är det oftast klokt att avvakta några dagar innan antibiotikabehandling inleds (speciellt om man inte med hjälp av odling eller snabbtest påvisat bakterier i halsen). Man bör i första hand vila och ta febernedsättande medel vid behov.

I princip är det annars inte något hinder att medicinera med antibiotika eller antihistamin om man har Crohns sjukdom

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej, jag har nu ätit azatioprin i snart tre månader, och de har fungerat bra fram till för två veckor sedan, då jag fick tillbaka diarrén och blödningarna. Jag får inte behålla maten, utan den kommer upp igen, har även väldigt ont i magen när jag rör på mig. Brukar det vara så? Jag får inget klokt svar av min läkare.

Evelina

Hej Evelina
Azatioprin används som förebyggande medicinering som minskar risken för att inflammationen i tarmen ska återkomma (ett skov). Ibland återkommer inflammationen trots denna behandling, och man kan behöva tilläggsbehandling (t.ex. en kortisonkur) för att minska inflammationen. Man kan sedan överväga att justera azatioprin-dosen för att få en bättre förebyggande effekt och minska risken för framtida skov.

Man bör således nu överväga om dina symtom beror på ett nytt skov.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Kan färgen på avföringen svara på vad man bör undvika för mat? Jag har den senaste tiden haft lös/kladdig/slemmig gul-grön avföring.

Anonym

Hej
Färgen på avföringen kan variera mycket beroende på vår kost. Man kan dock ej ge kostrekommendationer på basen av avföringens färg.

Om man ser blod i avföringen bör man kontakta sin läkare, liksom om man har besvär med långvariga diarréer eller förstoppning.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Jag har en son som är född 1989 och fick diagnosen Crohns som 12-åring år 2001. Han har haft två skov, fick astronautkosten och blev frisk.

Nu är han 22 år och bor inte hemma längre. Han är nu dålig, har ont i magen och lös avföring flera gånger om dagen, kräkningar, trötthet, feber i bland, och har gått ner 10 kilo i vikt. Läkarna tog blodprov när han hade skov och var jättesjuk, men det var negativt. Han lämnade ett avföringsprov som också var negativt, så nu vill läkaren på gastroavdelningen inte gå vidare med honom, utan hänvisar till vårdcentralen.

Min son sover nu hela dagarna och har ingen ork att göra något. Vad kan jag göra?

Marie, orolig mamma

Hej Marie
Eftersom din son har diagnosen Crohn och nu mår dåligt så är det väldigt viktigt att utesluta aktiv inflammation i tarmen som orsak till att han nu mår dåligt. Blodproven kan se normala ut, trots att man har symtomgivande inflammation.

Avföringsprovet (jag antar att det handlar om calprotectin) är mer känsligt för att påvisa inflammation, men även om detta prov är negativt så brukar man gå vidare med koloskopi (endoskopisk undersökning av tjocktarmen och nedre delen av tunntarmen) för att vara säker på att det inte rör sig om ett skov av Crohns sjukdom. Man bör även överväga någon form av bedömning av tunntarmen (t.ex. magnetkamera) för att utesluta ev. inflammation i detta område.

Om ni inte kan få någon hjälp via gastromottagningen så tycker jag att ni ska söka upp annan läkare, t.ex. på vårdcentralen, för att diskutera vidare utredning.

Det kan naturligtvis finnas annan orsak till de symtom din son uppvisar, men eftersom han tidigare fått diagnosen Crohns sjukdom så måste man vara säker på att sjukdomen inte aktiverats innan annan orsak överväges.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej! Jag har fått biologisk behandling sedan ett halvår tillbaka, och blivit så gott som av med en radda inflammationer i kroppen plus mina ständiga diarréer. En härlig upplevelse! Jag fick diagnos ulcerös colit för tio år sedan.

Även när tarmen inte varit inflammerad (skopi + lab) så har jag varit ständigt lös i magen, vilket har varit normaltillståndet kan man säga, och det har som regel inte gjort ont.

Men nu, sedan några veckor tillbaka så har avföringen haft konsistens! Inte hård, utan helt vanlig. Jag antar att det är den nya behandlingen som spelar roll. Och det är naturligtvis jättebra att jag slipper ha ständig koll på var det finns en toalett.

Men problemet är att min tarm tycks ha vant sig med att allt bara rinner ur mig, för nu när det är dags att gå på toa så kniper det och gör hiskeligt ont. Jag får panik och blir helt matt. Det känns som om det gör ont i tarmen av avföringen.

Måste tarmen vänja sig vid en normal tarmtömning vid övergången till ny medicinering? Knipet drar igång ungefär en timme före toabesöket, och är över först när tarmen är tömd. Jag går på toa en-två gånger varje morgon – mot fyra-fem gånger tidigare, plus ett par gånger under resten av dygnet. Kommer det här att ordna till sig med tiden, eller….?! Tack på förhand!

Alex

Hej Alex!
Härligt att du mår bättre på din nya behandling. Att din avföringskonsistens nu normaliserats är sannolikt ett tecken på att inflammationen i tarmen avtagit, vilket är väldigt positivt. Din tarm har varit ”van” vid lös avföring, och när nu avföringen är fastare så reagerar tarmen på detta, och du får magknip när tarmen hanterar avföringen.

Jag tror således att din analys är korrekt, men jag tycker att du ska stämma av med din läkare. Om avföringen blir för hård kan man överväga att ge t.ex. bulkmedel för att göra avföringen mjukare och lättare att hantera för tarmen.

I övrigt tror jag att detta problem kommer att klinga av med tiden, då tarmen ”blivit van” vid den nya situationen.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Jag har haft Crohn sedan 1980 och är opererad tre gånger på grund av nästan stopp i tarmen. Får nu 25 mg metotrexat per vecka. Kunde ej ta azatioprin, merkaptopurin p.g.a. kräkningar och diarré i flera dagar. Blev inlagd på sjukhus då.

Kan jag ta TBE-spruta mot fästingar? Står på metoprolol och warfarin. Har haft stroke, hjärtinfarkt och flimmer.

Ann-Marie

Hej Ann-Marie
När man behandlas med immunosupprimerande läkemedel (t.ex. metotrexat) så kan man få en sämre effekt av vaccinet, som ju bygger på att aktivera kroppens immunförsvar att bilda antikroppar mot just den sjukdomen som man vaccinerar mot. Man kan behöva kontrollera effekten av vaccinet genom att ta blodprov för att mäta halten av dessa antikroppar en tid efter vaccineringen.

Du bör på vaccinationsmottagning ge information om din behandling, så hjälper man till att vaccinera dig och ev. följa upp antikroppsbildningen efter vaccinationen.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej, jag har en son på 17 år som sedan 4 år tillbaka har diagnosen Crohns. Jag är lite nyfiken på den forskning som görs om Crohns sjukdom. Var kan man hitta bra information om den och de resultat som kommer fram? Jag kan inte hitta någon webbplats där forskningen sammanställs på ett begripligt sätt.

Farshad

Hej Farshad!
Mitt förslag är att du går in på Mag- och tarmförbundets hemsida, www.magotarm.se.

Här finns lättförståelig, uppdaterad information om mag-tarmsjukdomar. Du kan också bli medlem i Mag- och tarmförbundet, då får du medlemsmagasinet Allt om mage, där mycket av det senaste om forskning kring bl.a. Crohns refereras.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej! Jag har Crohns sedan 20 år och opererade bort 50 cm av tjocktarmen för sju år sedan. Sedan dess har jag haft i genomsnitt ett litet skov per år som snabbt gått att behandla.

Mitt problem är att magen ofta blir som en hårt pumpad ballong och smärtar. Det kan hålla i sig i några timmar till flera dagar. Det konstiga är att avföringen är ok, dvs. inget blod. Men dessa dagar orkar jag inte jobba, för jag blir helt slut. Har provat med att ändra kosten m.m. men jag kan inte se något mönster, och blir frustrerad över hur lite jag kan påverka situationen. Vad kan det bero på tror du?

Victoria

Hej Victoria
När man blir opererad för Crohns sjukdom så syr man ihop tarmen efter att man avlägsnat det inflammerade partiet. När ”skarven” sedan läker ihop så kan det bli lite trångt och stelt i detta område (stenos). Detta kan medföra att det ibland blir ett tillfälligt stopp som gör att tarmen ovanför detta område ”blåser upp sig” p.g.a. ett ökat tryck när tarmen försöker driva fram tarminnehållet genom det trånga partiet.

När trycket blir tillräckligt högt kan avföringen passera, och symtomen släpper. Man kan även tänka sig att det finns aktiv inflammation som gör att tarmen blir trängre i detta område, och ger symtom som beskrivits ovan.

Det bästa sättet att ta reda på vad som ligger bakom är att göra en koloskopi och inspektera området. Om det ser trångt ut kan man ibland vidga det trånga partiet genom att blåsa upp en ballong i stenosen. Om man ser aktiv inflammation kan ytterligare medicinsk behandling vara aktuell.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Jag lider av Crohns sjukdom och IBS. Jag har framför allt problem med smärta i magen, mår illa, har diarréer, kan knappt äta, lever mer eller mindre på näringsdrycker från apoteket (5 Fortimel om dagen i stället för mat). Får heller inte i mig tillräckligt med vätska, mår illa av allt, har kräkts fyra dar i rad, har huvudvärk varje dag, har tagit minst två paracetamol om dagen de senaste månaderna (även mot magsmärtan) plus papaverin mot kramperna.

Jag börjar oroa mig för hur min lever ska klara all denna medicinering. Har också mesalazin, metoklopramid, loperamid, omeprazol m.m.

Vad ska jag göra? Detta med magen tar knäcken på mig.

Förtvivlad Anna

Hej Anna
Det låter som om din situation är riktigt besvärlig. Du har både diagnosen IBS och Crohns sjukdom och har mediciner för båda tillstånden. Ibland blir det aktuellt med många mediciner för att få bukt med symtom, men man bör alltid se till att bara använda mediciner som är nödvändiga och som man verkligen har nytta av. Jag tycker att du ska ta upp din oro över dina mediciner med din ansvariga läkare, så kan ni gå igenom din medicinlista och överväga om din nuvarande behandling är bra, eller om ni kan göra några justeringar.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej! Jag är en kvinna på 57 år som har ulcerös kolit sedan 43 år. Mina problem med magen är svåra – diarréer, uppblåst mage, kramper, slem, gaser med avföring… Den enda medicin jag har är loperamid. Jag har också prövat många lätta mediciner som sulfasalazin, som jag åt i 30 år, därefter mesalazin, balsalazid, olika suppar, skum m.m. Azatioprin fungerade inte på grund av leverprover som var för höga.

Finns det inte något annat som hjälper bättre än loperamid? Jag känner mig kränkt av läkaren, som inte tar mina besvär på allvar. Ska mitt liv behöva vara så här? Vad ska jag göra för att få må bättre? Jag skulle vilja komma till någon annan läkare inom detta område. På sjukhuset jag nu går på får jag olika läkare hela tiden.

En gång hade jag turen att träffa en läkare som var här uppe en kort period. Han tyckte inte att min behandling var rätt, utan talade om för mig vad som var tänkbart. Men min ordinarie läkare blev sur på mig när jag nämnde det. Hur ska jag bära mig åt?

Ulla

Hej Ulla
Tråkigt att höra att du inte mår bra! När det gäller behandling av ulcerös kolit så eftersträvar man att behandla inflammationen så effektivt att man har så lite kvarvarande inflammation och symtom som möjligt.

Du har just nu endast symtomlindrande behandling för dina diarréer, och ingen antiinflammatorisk behandling. I ditt fall tycker jag att man ska överväga en koloskopi för bedömning av inflammationen i tjocktarmen. Om det finns aktiv inflammation så bör man överväga annan antiinflammatorisk behandling.

Vilken behandling som bör ges måste övervägas i det individuella fallet utifrån grad och utbredning av inflammationen. Om det inte ses någon inflammation vid koloskopin får annan orsak till symtomen övervägas.

Om man inte är nöjd med sin läkarkontakt kan man alltid be om en ”second opinion” hos annan läkare.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej! Jag är 33 år, fick diagnosen Crohn i somras efter sex månaders diarré. Efter kortison fick jag vanlig avföring bara tre dagar efter kortisonbehandlingens början.

I mitten av sommaren började jag med azatioprin, men i augusti fick jag problem med pancreas, så nu blir det ingen mer azatioprin. Istället ser det ut som att min läkare vill ge mig biologisk behandling. Min fråga är: jag vet att biologisk behandling ger ett försvagat immunförsvar, vad innebär det när det gäller förkylningar? Jag menar: kommer jag att bli förkyld oftare än vanligt, och kommer det då att bli en vanlig förkylning, eller en mycket farligare variant, eftersom immunförsvaret är nedsatt?

En annan fråga: ska man t.ex. undvika att simma i en simhall på grund av det försvagade immunförsvaret? Man blir väl lättare smittad, eller hur ligger det till? Och – om man måste operera bort en del av tarmen, var går gränsen, tar man bort tjocktarm och tunntarm, eller kan det även hända att magsäcken tas bort?
Ursäkta mina dumma frågor, men jag funderar mycket. Utan magsäck dör man väl, eftersom man inte kan äta längre?

Tacksam för svar
Sani

Hej Sani
Eftersom du inte tolererade azatioprin, vill din läkare sätta in dig på biologisk behandling med antikroppar som dämpar aktiviteten i immunsystemet, som ligger till grund för tarminflammationen. Detta låter som en bra strategi, då man måste hitta en annan långsiktig behandling än kortison.
Biologiska läkemedel dämpar således immunförsvaret, och man kan bli lite känsligare för infektioner. Detta är sällan något praktiskt problem och de flesta patienter med biologisk behandling beskriver inte att de har fler/värre infektioner än före inledandet av behandlingen.

Biologisk behandling betyder inte att man t.ex. bör undvika simhallar eller dylikt. Man bör däremot alltid ange sin aktuella medicinering om man t.ex. söker på vårdcentralen för en svår infektion.

Vad gäller operation av tarmen så försöker man undvika detta så långt det går och i stället ge en bra medicinsk behandling. Om man behöver operera vid Crohns sjukdom så kan det till exempel röra sig om avlägsnande av korta tarmpartier där inflammationen ej är åtkomlig för medicinsk behandling, eller där det uppstått trånga passager sekundärt till tidigare inflammation.

Magsäcken är väldigt sällan drabbad vid Crohn, och operation av detta organ är extremt sällsynt, men i princip så kan man klara sig utan magsäck.
Troligen kommer din nya medicinering göra att du mår bra och inte behöver genomgå kirurgi.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej!
Jag har Crohns sedan drygt ett år tillbaka. Har haft fyra skov sen dess. Är inne i ett just nu, och det har hållit på ungefär en månad. Min fråga är: när blodet från tarmen har övergått från klarrött till brunrött, är det ett bra eller dåligt tecken?
Jag har hållit på med prednisolon-suppar under hela skovet, vid varje sänkning av dosen har jag försämrats och fått höja upp igen. Kan blodets färg ha med medicinen att göra?

Sara

Hej Sara
Om blödningen kommer från nedre delen av tjocktarmen eller från ändtarmen så brukar det vid större blödning se ut som färskt ”klarrött” blod. Kommer blödningen från tarmens övre delar kan det se mörkare ut och vara mer ”blandat” med avföringen.
Det är också så att om blödning från den nedre delen av tarmen avtar, och det endast finns en mindre mängd blod i avföringen, så blir det inte lika tydligt ”klarrött” som vid större blödning.

Hur man ska tolka färgen på blodet beror således på hur inflammationen är utbredd i tarmen. Då du fått behandling med prednisolon i stolpillerform så antar jag att din inflammation sitter i ändtarmen, och då borde det vara ett gott tecken att blödningen ej längre är klarröd.
Meningen med medicineringen är ju att inflammationen ska minska, och på så sätt så gör ju medicinen att det också blöder mindre. I övrigt så påverkar inte medicinen färgen på blödningen i sig.
Jag tycker att du ska stämma av med din läkare som ju känner till hur inflammationen är utbredd i just ditt fall.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej,
Jag har Crohns och är gravid i vecka 23. Jag har precis haft ett rejält skov där jag var dålig och inte kunde arbeta. Illamående, kräkningar, magvärk och fullkomligt slut. Har varit hos min läkare och fått kortison. Jag har nu läst på denna sida och förstått att skov inte alltid går fostret obemärkt förbi. Detta pratade vi inget om, min läkare och jag. Vad är det som kan hända med bebisen? Bör jag oroa mig?

Jag medicinerar inget annat än kortison, ska prova medicin efter graviditeten. Bör jag kontakta mödravården även vid skov? Känner mig inte tillräckligt informerad kring hur jag ska förhålla mig då jag är gravid, har Crohns och har skov. Tack på förhand för svar!

Nina

Hej Nina
Om man får ett skov av Crohns sjukdom under graviditet så är det viktigt att man ger bra och effektiv behandling mot den aktiva inflammationen. Du har fått kortisonbehandling, vilket brukar vara ett snabbt och bra sätt att minska inflammationen. Faran för graviditeten är om man inte får inflammationen under kontroll.

Om du nu mår bättre igen så behöver du således inte oroa dig. Om skovet gått över så tror jag inte att ditt barn har tagit någon som helst skada.

Vid skov under graviditet så är det bra om man stämmer av med mödravården vad gäller dels hur man mår och dels vilken medicin man får. Har man återkommande skov under graviditeten så kan det också vara bra att man går på ”specialistmödravården”.

Det är också viktigt att man stämmer av med sin gastroenterolog så fort man har tecken till skov av sjukdomen. Man kan då om det behövs snabbt sätta in behandling.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Jag ger snart upp. Jag lider av Crohns och har IBS. Fick en åtta veckors kortisonkur och blev bättre, slutade med kortisonet för 3-4 veckor sen. Blev inlagd igen för två veckor sen. Läkaren trodde inte att det var ett nytt skov, utan symtom från min IBS. Jag har jätteont i magen och mår illa, kräks upp i stort sett allt jag äter, känner mig matt och trött, men diarréerna har minskat tack vare loperamid.

Men nu orkar jag inte mer, jag kan inte ha det så här längre.

Anna

Hej Anna
När man både lider av Crohns sjukdom och IBS så är det ibland svårt att veta vad det är som orsakar de aktuella symtomen. Symtom från Crohns sjukdom och IBS kan ibland vara snarlika.

Om din läkare bedömer att du nu inte har symtomgivande Crohn-inflammation (jag antar att man tagit blodprover, gjort koloskopi m.m.) så finns det behandling att ge även mot IBS-symtom. Du har fått loperamid som minskar diarréerna, vilket är bra. Det finns också annan behandling som minskar känsligheten i mag-tarmkanalen som kan ges mot t.ex. buksmärta.

Eftersom du inte mår bra så tycker jag att du ska ta ny kontakt med din gastroenterolog för fortsatt diskussion.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej!
Min son har Crohns sjukdom sedan fyra år. I början behandlades han med bl.a. folsyra. Den togs bort i samband med att medicineringen ändrades. Nu behandlas han med biologisk medicin och sulfasalazin. Jag har hört att vitamin B12 är en viktig del i medicineringen. Stämmer det?

Ann

Hej Ann
Det är viktigt att överväga B12-tillskott vid vissa situationer om man har Crohns sjukdom. Detta gäller för patienter med Crohns sjukdom i tunntarmen, där B12 normalt absorberas. Om man t.ex. som del i behandlingen har opererat bort en del av tunntarmen bör man alltid ge B12-tillskott. Detta gäller även om man inte är opererad och blodprover visar brist/lågt värde på B12.

Om prover däremot visar normala halter av B12 behöver man inte ”fylla på”. Man brukar oftast kontrollera B12-prover någon gång om året för att se om brist uppstår och vid behov påbörja B12-behandling.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej,
Jag står på immunomodulerande behandling och en biologisk behandling sedan ett antal år. Jag tycker att när jag blir infekterad, så går mina luftvägsinfektioner ”aldrig” över, utan sätter sig stenhårt fast i bröstet och jag känner mig sjuk jättelänge. Har det samband med min behandling och vad kan jag göra?

Helena

Hej Helena
Den behandling du får (biologisk och immunosupprimerande) ges för att minska inflammationen i tarmen och man blir då ibland också mer känslig för infektioner. Om man uppnår en god behandlingseffekt kan man så småningom överväga att minska på medicineringen för att minska på infektionskänsligheten. Detta måste förstås bedömas av ansvarig läkare i det enskilda fallet. Jag tycker att du ska ta upp frågan med din behandlande läkare.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej!
Jag fick veta att jag har Crohns sjukdom för 2,5 år sedan och har haft skov sedan dess. Jag har ungefär sex diarréer om dagen och har vad jag kan förstå provat nästan alla läkemedel, bl.a. mesalazin, prednisolon, azatioprin, merkaptopurin och en typ av biologisk behandling, men inget verkar hjälpa. Har provat att variera kosten mycket, men inte märkt några revolutionerande skillnader.

Jag ska nu prova en annan typ av biologisk behandling om en vecka. Min fråga till dig rör mer tips på vad jag kan göra framöver, om inte heller denna behandling hjälper. Kommer ett kirurgiskt ingrepp att lösa problemen? (Inflammationen sitter endast i tjocktarmen.)

Tacksam för tips.
Fredrik, 31 år

Hej Fredrik
Crohns sjukdom kan ibland vara mycket svårbehandlad. Du har provat en rad olika läkemedel utan effekt. Jag tror att det är helt rätt att också prova med en annan biologisk behandling, och förhoppningsvis får man då effekt på inflammationen. Man försöker om möjligt att undvika operation vid Crohns sjukdom, men ibland måste man ta till sådan behandling för att få sjukdomen under kontroll. Om operation är nödvändig brukar man efter operationen få fortsatt medicinsk behandling (biologisk eller immunosupprimerande) för att förebygga ny inflammation.

Något annat som är värt att påpeka om man har svårbehandlad Crohns sjukdom är att man absolut ska sluta röka om man är rökare.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Replik från Fredrik:

Hej Per-Johan,
Tack för ditt svar, jag har ytterligare tre frågor om det blir aktuellt med operation:

1. Varför måste man ta medicin om man opererar bort den inflammerade delen?
2. Hur stor är risken för komplikationer efter en operation, har läst om tarmvred m.m.?
3. Blir toabesöken färre efter en operation?

En annan fundering jag har: hur bra är det för kroppen att gå och vara inflammerad inombords, tar andra organ skada?

Tacksam för svar, fastän det säkert skiljer sig från fall till fall.
Fredrik

Hej Fredrik
Här kommer svar på frågorna:
1. Crohns sjukdom är en inflammatorisk tarmsjukdom där kroppen p.g.a. en ”oönskad inflammatorisk reaktion” skapar inflammation i tarmen, vilket ger upphov till sjukdomen. Inflammationen kan uppträda i hela mag-tarmkanalen men är vanligast i övergången tunntarm/tjocktarm samt i tjocktarmen. Även om man opererar bort en sjuk del av tarmen så finns det risk att inflammationen återkommer i en annan del. Därför bör inflammationsförebyggande medicinering övervägas efter operation.

2. Risken vid operation beror på många faktorer (allmäntillstånd, grad av inflammation, tidigare operationer, var inflammationen sitter, vilken typ av operation som planeras m.m.). Därför måste en riskvärdering göras i varje enskilt fall. Det finns alltid en viss risk för komplikationer vid bukkirurgi, varför man först bör överväga annan behandling. Risken i just ditt fall är således svår att bedöma för mig, då jag inte känner till ditt fall i detalj.

3. Om du genomgår en operation där den sjuka delen av tarmen avlägsnas finns goda chanser att du får mindre symtom (och färre toa-besök). Hur du kommer att fungera efter operationen är också beroende på vilket ingrepp som planeras och kan bäst besvaras av kirurgen när du får ytterligare information inför ev. operation.

4. Aktiv inflammation i tarmen ger förstås symtom från tarmen men också ofta mer allmänna symtom som trötthet och energilöshet. Även dessa symtom brukar bli bättre när man lyckas med behandlingen mot tarminflammationen.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Vilka biverkningar har TNF-hämmare? Vilka har metotrexat?

Monica

Hej Monica
De flesta som behandlas med metotrexat och TNF-hämmare får inga eller lindriga biverkningar. Båda preparatgrupperna är dock mycket potenta, och ibland kan allvarligare biverkningar förekomma.

Metotrexat – Allmänna biverkningar som sjukdomskänsla, illamående, onormal trötthet, frossa och feber, yrsel samt ökad infektionskänslighet förekommer. Man kan också få påverkan på slemhinnor som t.ex. munsår. Ibland ses påverkan på benmärgen som kan leda till brist på olika blodkroppar. Om man behandlas med metotrexat följer man därför blodbilden med regelbundna blodprov. Om man ser tecken till benmärgspåverkan kan man sätta ut preparatet, minska dosen eller öka doseringsintervallen. Ibland ses leverpåverkan varför även regelbunden blodprovskontroll för leverpåverkan görs. Metotrexat orsakar biverkningar främst vid höga och frekventa doseringar.

TNF-hämmare – Man kan få en övergående allmän sjukdomskänsla efter injektionen/infusionen. Om läkemedel ges som dropp kan man ibland känna ett tryck över bröstet och andnöd under tillförseln av läkemedel, detta kan ofta undvikas om droppet stängs av en stund och sedan återstartas i långsammare takt. Man ser också en ökad infektionskänslighet för t.ex. virusinfektioner. Huvudvärk och yrsel kan förekomma, liksom torr hud och klåda.

Detta är de vanligaste biverkningarna sett ur ett kliniskt perspektiv. Det finns naturligtvis många fler, men ovanligare biverkningar i båda preparatgrupperna. Om behandling med dessa typer av läkemedel blir aktuell ska de alltid handhas av läkare med erfarenhet av sådan behandling samt följas upp enligt rutiner i aktuella vårdprogram.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej!
Har alldeles nyligen blivit diagnostiserad för Crohns sjukdom, bl.a. genom en kapselendoskopi. Känns bra att till slut få detta svar, då jag nu är 44 år och har mer eller mindre haft magproblematik sedan tonåren.

Nu till frågeställningen: meningen var att jag skulle påbörja behandling med prednisolon och sedan fasa ut den, men jag kan inte påbörja denna då jag har en allergi mot gelatin sedan tidigare. Finns det liknande preparat som inte innehåller gelatin? Tacksam för svar!

Cecilia

Hej Cecilia
De flesta kortisonpreparat i tablettform innehåller tyvärr gelatin. Ett undantag är betametason, som kan ges som alternativ till prednisolon. Prata med din läkare så kan du säkert få behandling med detta preparat istället.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej!
Jag har en del frågeställningar och funderingar gällande betametasonbehandlingen som jag just nu genomgår. Påbörjade den med 14 tabletter per dag i en vecka. Minskade sedan med två den åttonde dagen. På fredag ska jag gå ner till 10 om dagen.

Min kropps reaktion på detta är följande: skakig, tryck över bröstet, andfådd, känns som om jag åker båt, yr, ökat tryck i huvudet, pirrningar i tungan, till viss del illamående. Är detta normalt?

Har försökt att nå behandlande läkare, men hon jobbar på annan plats just nu. Ingen annan läkare har heller ringt. Tacksam för svar.

Cecilia

Hej Cecilia
Betametason är ett kortisonpreparat som, när det ges i högre doser, kan framkalla sådana biverkningar som du beskriver. Biverkningarna brukar avta i takt med att dosen minskas.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej!
Jag är 17 år och lever med Crohns sjukdom. Jag fick diagnosen i februari 2010 och sedan dess har jag gått på kortison mer eller mindre. Det var snart ett år sedan jag fick diagnosen och jag har varit symtomfri i tre månader under det senaste året.

Läkaren har höjt och sänkt kortisonet hela tiden. Jag har blivit bättre vid upptrappning, men när jag inte äter det längre blir jag dålig och jag får höja dosen. Samma sak upprepar sig igen, jag blir bra, jag få sänkt dos osv.

Vad jag har hört så ska man äta så lite kortison som möjligt. Min mamma och jag har bett om biologisk behandling, men min läkare vill inte gå med på det utan vill fortsätta som vi gjort nu.

Min fråga är då, är det här normalt? Hur ska jag göra för att få byta behandling, att hålla på så här går ju inte.

Elin

Hej Elin
Vid Crohns sjukdom används ofta kortison för att behandla den akuta inflammationen. Man behöver också sätta in någon annan typ av läkemedel parallellt med kortisonkuren för att vidmakthålla inflammationsfrihet efter det att man trappat ut kortisonet. Vid Crohns sjukdom används ofta azatioprin (ett immunomodulerande läkemedel) i första hand. Om detta ej fungerar brukar man istället ge biologisk behandling.

Vad jag förstår av ditt brev så har du endast fått kortisonbehandling. Då inflammationen och dina symtom återkommer efter utsättande av kortisonet ska man enligt ovan ge annan behandling som håller dig inflammations- och symtomfri utan kortison. Om du inte kan prata med din läkare om detta tycker jag att du ska be att få kontakt med en annan läkare.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Min läkare har velat skriva ut azatioprin till mig, men jag är livrädd för alla biverkningar. Bl.a. ökar risken för hudcancer, vilket min mor dog av endast 42 år gammal. Jag tycker det är ytterst olämpligt att jag utsätter mig för den risken. Finns det ingen annan medicin för mig? Jag anser inte själv att jag har en svår Crohn.

Jag jobbar heltid, tränar regelbundet och äter allsidigt. Visst har jag lös avföring vissa dagar, men har aldrig haft blod i avföringen. För 1 1/2 år sedan opererade man bort en meter tunntarm och 15 cm tjocktarm på mig. Operationen var akut och berodde på att tjocktarmen vridit sig runt sin egen axel, men det hade inte med min sjukdom att göra sa läkaren. Då jag hade en del förträngningar, tog man bort tunntarm när man ändå opererade.

Avföringsprov har visat att jag har aktiv inflammation i tarmen. Kan den försvinna av sig själv?

Ann-Margareth

Hej Ann-Margareth
Azatioprin är ett mycket effektivt och oftast säkert läkemedel som hör till gruppen ”immunomodulerande läkemedel”. Läkemedlet hämmar immunförsvaret och gör att den oönskade inflammatoriska reaktionen, som ger upphov till Crohns sjukdom, dämpas.

Medicinen är oftast väl tolererad och ger i de flesta fall inte upphov till några allvarliga biverkningar. Om man behandlas med azatioprin kontrollerar man också regelbundet blodprover för att säkerställa att man inte får oönskade effekter på lever, blodbildning och bukspottkörtel.

Innan behandlingen sätts in kontrolleras också aktiviteten av det enzym som bryter ner läkemedlet i kroppen, och läkemedlet kan då doseras individuellt beroende på enzymaktiviteten.

Vid azatioprinbehandling kan man bli känsligare för vissa infektioner, men detta är sällan ett kliniskt problem.

Man ökar också risken för vissa typer av tumörsjukdomar (t.ex. vissa typer av hudtumörer), men denna riskökning är mycket liten. Om patienten tidigare haft t.ex. hudcancer undviker man om möjligt att ge behandling med preparat ur denna grupp.

Om man har mycket mild Crohns sjukdom kan man prova behandling med preparat ur 5-ASA-gruppen, som är en ”snällare” behandling. Effekten av behandling av Crohns sjukdom med preparat ur denna grupp är inte vetenskapligt visad (indikationen är ulcerös kolit), men erfarenhetsmässigt så kan det fungera med sådan behandling vid mild Crohn. Azatioprin har däremot en vetenskapligt grundad god effekt vid behandling av Crohn.

Man måste således alltid väga nyttan av behandlingen mot riskerna, och här är det viktigt att man som patient kommer till tals innan beslut om fortsatt behandlingsstrategi fattas.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Jag har haft Crohn i många år. Under de sista månaderna har min avföring blivit lösare och ljusgul. Vad kan det bero på?

Tack på förhand!
Margareta

Hej Margareta
Om din avföring blivit lösare, och du sedan tidigare har diagnosen Crohns sjukdom bör man överväga om den inflammatoriska aktiviteten i tarmen har ökat.

Jag tycker att du ska stämma av med din läkare, och sedan får man ta ställning till ev. utredning med t.ex. blodprov, avföringsprov och kanske koloskopi (endoskopisk undersökning av tjocktarmen).
Variationer i den bruna nyansen på avföringen ger oftast mindre vägledning eftersom den varierar med t.ex. kosten.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej!
Jag har ofta inflammationer i ögonen, kan problemen bero på att jag har Crohns sjukdom? Jag har haft sjukdomen i många år. Några läkare säger ja andra säger nej. Tacksam för svar.

Mvh Siv

Hej Siv,
Om man lider av inflammatorisk tarmsjukdom (t.ex. Crohns sjukdom) löper man ökad risk att drabbas av inflammation i andra delar av kroppen t.ex. leder och ögon. I ögonen är det vanligast med så kallad irit (bindhinneinflammation).

Dessa tillstånd drabbar endast en del av de patienter som har Crohns sjukdom men det finns en klar koppling mellan sjukdomarna.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej!
Jag har levt med Crohns i ca 20 år. Jag äter 2×50 mg azatioprin dagligen samt tar B12-spruta varannan vecka. Mitt problem är att jag märker att jag får inflammation i gommen väldigt ofta. Betydligt oftare på senare tid. Får även en sorts ”brinnande” känsla i tandköttet. Har ibland svamp i munnen som jag tar nystatin (antibiotika mot svamp) mot. Kan detta ha ett samband med min sjukdom och kan det finnas något för mig att ta som motverkar det hela?

Med vänliga hälsningar!
Ulrika

Hej Ulrika
När man medicinerar med immunomodulerande läkemedel som t.ex. azatioprin så har man viss ökad risk för svampinfektion i munnen. Du har lokalbehandlat med nystatin som hämmar svampinfektionen. Ibland behövs lite kraftigare behandling för att bli av med infektionen på ett effektivare sätt. Man kan t.ex. behöva ge tablettbehandling med flukonazol under en kort period. Om svampinfektion inte är orsaken och man har stora problem kan det också vara av värde att få munslemhinnorna noggrannare undersökta av en Öron-näsa-halsspecialist. Man kan också få problem med inflammerade slemhinnor i munnen om man har järnbrist. Detta kan lätt uteslutas med ett enkelt blodprov. Crohns sjukdom kan också i sällsynta fall förekomma i munhålan men detta brukar yttra sig mer som lokala sårbildningar.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej! 🙂 Jag har levt med Crohns sjukdom i ca 1 år. Jag blev akut sjuk och fick operera mig i april detta år. Så jag har varit ”frisk” i ca 6 månader. Jag lever ett bra liv och anpassar mig efter magen. Men jag har två frågor. 1. Jag har precis köpt ett hemmagym och undrar om jag kan träna på det som vanligt? eller om jag ska tänka på något vid min träning? 2. Är det okej att tatuera sig om man har Crohns? Jag har en tatuering gjord innan jag blev sjuk men ska nu göra en till som har med hela sjukdomen att göra. Kan magen ta skada vid en ny tatuering? Tack så mycket på förhand och jag skulle uppskatta ett svar väldigt mycket! 🙂
MVH
Belinda

Hej Belinda
1. Du kan träna precis som vanligt
2. Du behöver inte ta hänsyn till din diagnos när det gäller din planerade tatuering, jag känner inte till någon vetenskap som säger att en tatuering kan påverka din sjukdomsbild negativt.
Lycka till!

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej!
Jag har i över 6 år haft besvär med magen och fick först diagnosen IBS (Irritable Bowel Syndrome, känslig tarm på svenska). Har ofta svåra smärtor, lösa avföringar och enorm trötthet. Senaste 7 mån har dock mönstret förändrats så smärtorna faktiskt har minskat, men avföringen har blivit väldigt slemmig och frekvensen ökat. Ibland kan jag ha avföring upp till 8 gånger på en dag. Sökte då igen för det, och nu är det snart dags för koloskopi eftersom calprotectinet var 1300. Men nu har besvären minskat, och det känns som om ”skovet” har gått över. Kommer man ändå kunna se något på tarmen om det var/är något där? Jag nästan önskar diagnosen Crohns så att jag kan får hjälp och få prova på andra läkemedel än de jag har idag som inte hjälper.

Tack på förhand!
Hälsningar Malin

Hej Malin
Ett calprotectinvärde på 1300 är högt och talar starkt för inflammatorisk tarmsjukdom (IBD- t.ex. Crohns sjukdom eller ulcerös colit). Själva diagnosen kan dock inte ställas endast på det höga calprotectinvärdet – man gör därför som i ditt fall en fortsatt utredning med i första hand coloscopi för att ställa diagnos och ge lämplig behandling. Jag tror inte att det faktum att dina symtom har minskat påverkar utfallet av coloscopin- finns det inflammation i tarmen så kommer man således att kunna se denna.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej, jag har ganska nyligen diagnostiserats med Crohns sjukdom. Har haft det ungefär ett halvår. Jag undrar varför leder och muskler värker och blir stela. Beror det på medicinen man äter eller sjukdomen? Kan känna av det mera när jag tränat. Äter just nu budesonid. Ska minska doseringen, och förhoppningsvis blir jag medicinfri och ska bara behandlas när jag få skov. Det är som sagt mycket funderingar eftersom sjukdomen är ny för mig.

Hälsningar Andreas

Hej Andreas
Symtom från muskler och leder är relativt vanligt vid inflammatorisk tarmsjukdom (t.ex. Crohns sjukdom). Ofta har graden av led och muskelsymtom ett samband med aktiviteten av inflammation i tarmen, dvs. när inflammationen i tarmen minskar av behandlingen minskar också led/muskel-symtomen, men inte alltid.

Om besvären fortsätter trots att inflammationen i tarmen är välbehandlad kan det vara bra att få komma till en reumatolog för bedömning och ställningstagande till om ytterligare behandling behövs.

Man kan förstås också få led/muskelbesvär som biverkan av olika läkemedel men detta är inget som är vanligt vid behandling med budesonid.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej!
Det började med att jag hade förstoppning och sedan åkte jag på en rejäl matförgiftning. Efter det har jag gjort en rektoskopi och allt såg bra ut förutom att det fanns en fistel vid öppningen. Har halsbränna till och från men ej så ont i magen längre. Kan få ont i magen ibland när jag har ätit. Mitt provsvar på calprotectin visade 60 mg/kg, vad kan detta betyda? Är det farligt? Kan man ha förhöjt värde även fast det inte är inflammation/infektion i tarmen eller cancer? Är för övrigt strax över 20 år gammal. OROLIG!!

/Evelina!

Hej Evelina
Calprotectinvärdet tas som ett slag screeningprov om man misstänker att inflammatorisk tarmsjukdom (t.ex. ulcerös colit eller Crohns sjukdom) kan vara aktuellt. Man kan ej ställa någon specifik diagnos på provresultatet men om värdet är förhöjt så går man vidare med t.ex. coloscopi (endoskopisk utredning av tjocktarmen) mm för att bekräfta eller utesluta inflammation i tarmen.

Ditt calprotectinvärde ligger precis över normalgränsen och kan nog betraktas som ganska normalt. Normalvärdet ligger mellan 0-50 och man brukar betrakta värden mellan 50-150 (200) som väldigt ospecifika men fortsatt utredning kan förstås ändå övervägas beroende på symtom. Således får du och din doktor ta ställning till ev. vidare utredning. Tumörsjukdom i tarmen är extremt ovanligt i din ålder varför du inte behöver vara så orolig för en sådan diagnos.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej!
Jag skulle vilja veta om det finns några direkta följdsjukdomar vid Crohns. Jag fick diagnosen -08 men varit sjuk ett bra tag innan det. Om jag tänker tillbaka så är det nog ända sedan tonåren. Under det senaste året har jag börjat få ont i leder och kroppen i övrigt. En del av problemen känner jag av mer eller mindre hela tiden. En del kan komma och gå över en dag. Jag är väldigt trött trots att jag äter cyanokobalamin. Dessutom tappar jag väldigt mycket hår mellan varven. Mot min Crohn får jag TNF-hämmare och mesalazin. TNF-hämmaren har mer eller mindre gett mig ett nytt liv. Evigt tacksam för den. Frågan är mest om detta är vanligt eller något jag ska söka vidare för.

Tack på förhand!
Mvh Johanna

Hej Johanna
Om man har inflammatorisk tarmsjukdom (t.ex. Crohns sjukdom) så är det relativt vanligt förekommande med symtom från leder och muskler. Det brukar vara bra att få träffa en reumatolog för bedömning och ställningstagande till ev. behandling. Vad gäller håravfall så är det viktigt att kontrollera så att man inte har någon brist på B-vitamin (du har redan B12-medicinering men även folsyra som är ett annat B-vitamin bör kontrolleras) och järn.
Detta kan kontrolleras med enkla blodprover hos din gastroenterolog eller vårdcentral.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej
Läste i tidningen ”Kanalen” att man vanligtvis insjuknar i Crohn mellan 15 – 25 år.
Själv var jag hela 38 år innan Crohns drabbade mig med full kraft. Har sedan dess opererat mig två gånger och gjort flera ”ballongvidgningar”. De första 10 åren åkte jag in och ut på sjukhus.

Har ätit mycket kortison, mesalazin (5-ASA), azatioprin m.m. Har provat på det mesta känns det som. I början fick jag näringsdropp hemma och senare periodvis näringsdrycker. Har aldrig varit frisk eller fri från mediciner efter det.

Har känningar i stort sett varje dag. På en skala mellan 1-10 står jag runt 6-7 ungefär. Det har varit och är fortfarande en tuff resa. (Är halv sjukpensionär sedan -96 på grund av detta). Har även drabbats av diverse följdsjukdomar. Innan var jag i stort sett aldrig sjuk och hade bra kondition.
Min fråga är: Om man drabbas vid högre ålder blir man ”sämre” i sjukdomen, eller hade jag bara otur? Idag är jag 60 år och fortfarande väldig aktiv patient på vårt sjukhus.

Hälsningar Margareta

Hej Margareta
Crohns sjukdom drabbar olika individer väldigt olika. En del får en mild sjukdom med lite symtom och mer lättbehandlad inflammation och andra en svårare inflammation med svårare symtom, som tex fistlar, förträngningar på tarmen, utbredd inflammation etc. Man vet ganska lite om vad som är skälet till att sjukdomen tar sig så olika uttryck. Kanske har det med genetik att göra. Precis som du skriver insjuknar de flesta i yngre år men det förekommer också att sjukdomen debuterar senare. Ibland kan det också vara så att man har haft en lindrig inflammation under lång tid och ej haft särskilt mycket symtom. Om inflammationen sedan tilltar och man söker sjukvård kan det på så sätt dröja länge innan man ställer den specifika diagnosen trots att sjukdomen funnits länge.

Det är inte min erfarenhet att sen debut oftare ger en svårare sjukdom.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej!
Jag har fått diagnosen Crohn för snart 1 år sedan och jag har börjat få ont i tårna och ibland även fingrarna. Jag har hört att man kan få ledvärk om man har IBD. Vad kan jag göra för att det ska bli bättre? Jag har också börjat tappa ovanligt mycket hår, vad kan det bero på, kan det ha ett samband med IBD?

Hälsningar Lena

Hej Lena
Det stämmer bra att man kan få ledproblem när man har Crohns sjukdom eller annan inflammatorisk tarmsjukdom (t.ex. ulcerös colit). Ofta blir ledsymtomen bättre i takt med att man når ett gott resultat av behandlingen av själva tarminflammationen men ibland kan man ha ledproblem trots att tarminflammationen är välbehandlad. Om detta är fallet kan det vara av värde att få träffa en reumatolog för bedömning och ställningstagande till om ledproblemen kräver någon specifik behandling. Vad det gäller håravfall kan detta ibland bero på brist på t.ex. B12 eller folsyra (B-vitaminer), dessa värden kan kontrolleras med enkla blodprover och om man finner en brist kan man få vitaminersättning vilket brukar leda till att symtomen minskar. Ibland kan också kroppen reagera på att man generellt sett är mer sjuk och detta kan ibland också leda till ett visst håravfall, men detta brukar avta i takt med att den underliggande sjukdomen behandlas.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej!
Jag är en trettioettårig tjej och fick min Crohn-diagnos för ca två år sedan. Det började med att jag fick en analfistel som inte läkte trots operation. Jag började få diarréer och var trött och tappade vikt. När det var konstaterat Crohn blev jag insatt på merkaptopurin. Har ätit det i två år och min fistel är kvar, likaså tröttheten. Mina blodvärden är bra, järnstatus och tyreoideastatus ua. Vad kan vara felet? Varför är jag fortfarande så trött? Jag äter bra, sover bra och motionerar. Är inte heller deprimerad. Förra kalprotectinvärdet var endast på 120, men min läkare sa att inflammationsaktiviteten inte alltid syns på kalprotectinet om den är i tunntarmen. Kan ett alternativ vara att höja medicineringen eller orsakar den trötthet? Eller kan det vara något annat som orsakar min trötthet?
M

Hej
Om inflammationen sitter i tunntarmen avspeglas det inte lika tydligt i calprotectinvärdet. Misstanke om aktiv inflammation i tunntarmen kan behöva utredas vidare med t.ex. magnetkameraundersökning.

Fistlar kan ibland ta mycket lång tid att läka ut och man kan behöva överväga biologisk behandling (TNF-hämmare) eller ny kirurgisk åtgärd.

Trötthet är ett ganska ospecifikt men besvärligt symtom som kan ha många bakomliggande orsaker. Mycket kan utredas via blodprov (tex järnbrist och låg ämnesomsättning som man gjort i ditt fall) men man bör också kontrollera B-vitaminhalterna ( B-12 och folsyra).
Även aktiv inflammation i sig är energidränerande och kan ge upphov till trötthet.

Jag tror inte att din medicinering i sig orsakar tröttheten, om man kan konstatera att du har aktiv inflammation i tarmen och det finns utrymme för doshöjning så kan det vara en möjlighet.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej,
Först vill tacka er for en superbra hemsida om Crohn. Jag har haft Crohns sjukdom i ca 10 år. Jag bor inte i Sverige just nu. Jag jobbar utomlands sedan cirka 5 år. För en månad sen tog jag blodprover och då upptäcktes det att blodvärdet (hemoglobinet) hade gått ner drastiskt. Läkaren gav mig rådet att ta emot blod direkt. Jag fick då tre påsar blod. Det var tredje gången som jag fick blod. Är det vanligt att folk med Crohns sjukdom får blod ofta?

MVH Mamun

Hej Mamun
Kul att du uppskattar vår hemsida!

Om man har Crohns sjukdom och inflammationen i tarmen är aktiv kan detta leda till blödning från den inflammerade slemhinnan som i sin tur visar sig vid blodprovstagning som ett lågt Hb (hemoglobinvärde). Om Hb-värdet är riktigt lågt kan det bli aktuellt med blodtransfusion. Förutom att rätta till blodbristen är det då viktigt att man ger en bättre behandling mot grundorsaken, alltså tarminflammationen så att man ej riskerar att sjukdomen försämras och att blodbristen återkommer.

Ibland kan man vid Crohns sjukdom också få blodbrist pga svårighet att ta upp järn och B-vitaminer i tarmen. Jag tycker att du ska ta kontakt med din gastroenterolog för diskussion och utredning av vad som orsakar blodbristen i just ditt fall. På basen av en sådan utredning kan man sedan tillse att du får adekvat medicinsk behandling för din grundsjukdom.

Det är inte så vanligt att man behöver ge blodtransfusion men detta krävs ibland om Hb-värdet är riktigt lågt.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej!
Min dotter som är 26 år har haft Crohns i ca 10 år. Hon har fått behandlingar med läkemedel, kortison och azatioprin. I december blev hon akut sämre och gjorde en stomioperation och mådde bra i några månader. Sedan i våras har hon haft ont och besvärligt och fick konstaterat en varböld i magen som behandlades med antibiotika. Trots det så kände hon sig inte riktigt bra och för ett par veckor sedan åkte hon in akut. Efter några dagar gjordes en MR, svar på den fick hon idag, 15/8, och det visade sig att hon har nya inflammationer på flera ställen i tarmen och en fistel på den stomiopererade delen. Imorgon ska de börja med TNF-hämmare, hon fick det vid ett antal tillfällen före sin operation. Vad kommer nu att hända tror ni med hennes sjukdom? Finns någon annan behandling som kan vara effektiv? Läste på nätet om något som heter Adacolumn (aferesbehandling). Kan det vara bättre eller är det likvärdigt med TNF-hämmare? Tacksam för ert expertutlåtande.

Vänliga hälsningar!
Margaretha

Hej Margareta
Din dotter verkar ha en mycket besvärlig Crohns sjukdom och dessutom drabbats av en fistel. Det är viktigt att hon nu får den mest effektiva behandling som vi har, vilket är TNF-hämmare.

Aferesbehandling är en terapi som jag tror har mycket sämre chans att hjälpa din dotter i nuvarande situation. På basen av den information som jag fått i ditt brev så tycker jag att er läkare gör helt rätt som nu startar upp med TNF-hämmare vilket borde ha goda möjligheter att påverka sjukdomen i positiv riktning.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej, Jag har Crohns sjukdom och har blivit avrådd från att äta NSAID, men av ortopedläkare ordinerad att istället använda gel. Är det ok eller kan det också påverka tarmen och framkalla nya skov?

Hälsningar,
Lena

Hej Lena,
NSAID-gel brukar gå bra att använda eftersom denna beredning ej passerar/påverkar mag-tarmkanalen utan ger en lokal effekt i det område där gelen smörjes in.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej! Jag har en liten fråga om hur behandling med TNF-hämmare fungerar och vad den gör med tarmen och immunförsvaret. Känner att jag inte riktigt förstår, Jag har en jätteduktig doktor som jag även skall prata med på tisdag, eftersom jag har påbörjat behandlingen och skall få nästa då. Jag känner skillnad eftersom jag inte behöver äta lika mycket smärtstillande. Nu tänker jag även mycket på vad jag äter så att jag är snäll mot magen. Jag fick min diagnos i april och då påbörjade vi behandlingen med TNF-hämmare.

Hälsningar Johanna

Hej Johanna
Vid inflammatorisk tarmsjukdom (Crohns sjukdom eller ulcerös colit) skapar kroppens inflammationsförsvar ”onödig inflammation” i tarmen vilket ger upphov till sjukdomen. En molekyl som är central i denna process är ”TNF-alfa”. Med hjälp av specifika antikroppar (TNF-hämmare) kan denna molekyl ”inaktiveras” och man kan på så sätt behandla sjukdomen.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej!
Vi har en dotter på 10 år som har haft kraftiga buksmärtor i flera år, och som tidigare fått diagnosen Crohns sjukdom och blivit behandlad med sulfasalazin och prednisolon. Diagnosen ställdes av patolog på sjukhuset efter två skopi-undersökningar som visade ett flertal inflammationsområden i såväl biopsi och med blotta ögat i kameran. Men 2010 gjordes alla skopier om igen, då med full medicinering av sulfasalazin och då med bara ett fåtal inflammationsställen och mina frågor är nu:

1: Kan man på det ”patologiska planet” ta bort inflammationen i tarmen när man äter medicin?
2: Kan man avskriva en diagnos som är satt som Crohns och ersätta den diagnosen med funktionella buksmärtor? För detta är precis vad som har hänt i detta fall.
3: Vad betyder då funktionella buksmärtor?
4: Det sista jag vill fråga är finns det någon specialistmottagning på barnbuksmärtor? För nu får det räcka, vår dotter har varit hemma från skolan i 5 veckor utan att få någon som helst hjälp från sjukvården.

Jag vet att det är många frågor men vi får inga svar av vår gastroenterolog, så nu hoppas vi få svar av er.

Tack på förhand
Kristoffer och Maria

Hej Kristoffer och Maria,
1. Crohns sjukdom är en kronisk sjukdom men kan behandlas medicinskt så att inflammationen inte längre går att se endoskopiskt eller mikroskopiskt. Sjukdomsförloppet är mycket individuellt och behandlingen kan se olika ut i det enskilda fallet.
2. Jag tycker inte att en tidigare klarlagd diagnos kan avskrivas men det kan absolut vara så att sjukdomen är så välbehandlad (i så kallad remission) att den inte ger några som helst symtom. Om man då trots allt har symtom och man inte kan se några tecken till inflammatorisk aktivitet i mag-tarmkanalen kan man tänka sig att dessa symtom har annan orsak än Crohns sjukdom.
3. Funktionella buksmärtor beror på en ”ökad känslighet” i mag-tarmkanalen som gör att man kan få symtom (buksmärta) av de händelser som normalt sker, dvs att mag-tarmkanalen hanterar maten.
4. Den högsta kompetensen brukar finnas på det universitetssjukhus som servar det län man bor i. Jag tror att det i ert fall är Akademiska sjukhuset i Uppsala där det finns mycket kompetenta barngastroenterologer.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej!
Jag har Crohn och fick diagnosen för ca ett halvår sen. Jag har haft problem med att det varit trångt i slutet av tunntarmen och har gjort koloskopi två gånger där läkaren vidgat det trånga området. Sist var det bara öppet 3 mm men då tror jag han lyckades vidga det ordentligt. Nu har jag börjat få ont i magen på samma ställe som innan, till höger strax under naveln. Det känns som någon nyper till inne i magen och gör bara ont korta stunder. Kan det tyda på att det är trångt igen? Det var bara 1,5 månader sen jag gjorde min senaste koloskopi. Vad jag har förstått kan det bli tal om att operera bort den biten av tarmen om det blir för trångt igen. Hur jobbig är den sådan operation? Hur mår man efter operationen? Hur lång tid tar det att återhämta sig? Kommer jag behöva vara borta från mina studier länge?

Vänliga hälsningar
Sofie

Hej Sofie,
Inflammationsorsakad trängsel i övergången mellan tunn- och tjocktarm (så kallad stenos) är något som är ganska vanligt om man har Crohns sjukdom i detta område. Ofta går denna stenosering att behandla med endoskopisk ballongdilatation. Om stenosen snabbt återkommer (som i ditt fall) så är det ofta den bästa lösningen att operera bort det trånga området. I många fall så är detta ett ganska begränsat ingrepp och man är ganska snabbt i farten igen. Man kan behöva tillbringa några dagar på sjukhuset efter operationen och kanske 1-2 veckors sjukskrivning efter detta beroende på vad man arbetar med. Då du studerar så antar jag att du ganska snabbt kan komma igång med studierna igen efter ingreppet.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej!
Jag har pratat med en kompis som har opererat sitt knä och för att hon fick ett ärr på knäet så ska hon få ersättning i pengar. Gäller det på min mage också? Jag har ett ärr som är ungefär 15 cm långt. Sen undrar jag också om det är farligt för mig med Crohns sjukdom att röka vattenpipa?

Hälsningar Huda

Hej Huda
Om man blir opererad får man alltid ett ärr. Om detta ärr blir fulare än vad man normalt kan förvänta sig så kan man ibland få ersättning av patientskadeförsäkringen men detta gäller således ej ett ”normalt ärr”. Har man Crohns sjukdom bör man absolut undvika att röka eftersom rökning kan försämra sjukdomen (gäller även vattenpipa).

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej!
Jag är en kvinna på 57 år, i mitten av januari fick jag min diagnos att jag hade fått Crohns sjukdom. Nu undrar jag vad stel nacke och axlar har med Crohns att göra. Nu för 2 veckor sedan fick jag ett skov av sjudomen och jag blev så himla stel i nacken axlarna samt ryggen. Jag kunde knappast andas för det gjorde så ont. Har varit så snart i 3 veckor. Önskar få svar.

Tack på förhand.
Hälsningar Giovanna

Hej Giovanna
Vid Crohns sjukdom kan man förutom inflammation i tarmen även få besvär från leder. Ibland, just i samband med ett skov av sjukdomen. Om man då behandlar tarminflammationen förbättras ofta ledinflammationen. Om besvären från lederna fortsätter kan behöva komma till en reumatolog för bedömning och eventuell behandling. Jag tycker att du ska ta upp frågan med din gastroenterolog så att du blir adekvat undersökt och får dina besvär bedömda.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej, fick diagnosen Crohns sjukdom för 11 år sedan, men som blivit sämre med åren. Har nu blivit insatt på kortison. Min fråga är om man får kortare livslängd av Crohns samt vilka är följdsjukdomarna?

mvh Anna

Hej Anna
Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som ofta kräver livslång medicinsk behandling. Målet med behandlingen är förstås att patienten ska ha så lite symtom som möjligt men det är också viktigt att men behandlar så effektivt så att inflammationen i tarmen är inaktiv (i remission) . Man försöker alltså hitta en långsiktig underhållsbehandling som uppfyller dessa mål så väl som möjligt. Trots detta kan inflammationen ibland blossa up (skov) och man kan behöva t.ex. tillfällig kortisonbehandling för att minska på den inflammatoriska aktiviteten. Om detta sker ofta bör man förstärka underhållsbehandlingen.

Livslängden påverkas inte om man har en välbehandlad Crohns sjukdom. Ibland kan man vid Crohns få besvär med fistlar (falska gångar mellan tarm och hud eller andra organ) samt strikturer (trånga partier i tarmen). Dessa tillstånd uppträder bara hos en del av patienterna med Crohns sjukdom och kan behöva särskild behandling. Vissa får också problem med leder, hud och ögon.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej,
Efter att ha haft en relativt lugn period med min Crohns, har en del gamla och välkända tecken börjat dyka upp igen. Trötthet, illamående, ont i magen, ömhet över vissa områden och en väldigt varierad avföring i både färg och form. Har även haft känningar över gallan och vid dessa tillfällen har avföringen varit mer åt det ljusare hållet. Är det så att jag återigen är på väg in i ett skov, eller kan det vara så att det förra aldrig riktigt gav sig, då jag snabbt fick fasa ut kortison, då det visade sig att jag inte tålde den alls? Äter för närvarande inga behandlade mediciner. Tacksam för svar.

Med vänliga hälsning, Cecilia

Hej Cecilia,
Då du nyss haft skov med extra cortisonbehandling och snabbt fått nya symtom så kan man nog betrakta det som om detta skov ej gett med sig, speciellt eftersom du snabbt fasade ut din cortisonbehandling.

Du behöver sannolikt ny medicinsk behandling som du tål bättre och som kan fullföljas.
Jag tycker att du ska kontakta din gastroenterolog för diskussion kring fortsatt behandling.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej!
Vad händer om man har en flicka på 16 år som har Crohns sjukdom och behandlingen med azatioprin inte fungerar? Hon har besvär i hela matsmältningskanalen och efter 3 veckors behandling med ovan nämnda läkemedel blev bukspottskörteln påverkad och behandlingen fick avbrytas. Läkarna säger att det inte finns fler alternativa läkemedel. Men jag läste nyss om TNF-hämmare. Kan det vara ett alternativ? Vi bor i Västerås och nu funderar vi på att söka hjälp från någon annan stad men frågan är varifrån? Situationen är allvarlig och vi behöver hjälp.
Råd?

Hälsningar Camilla

Hej Camilla
TNF-hämmare kan absolut vara en tänkbar behandling i din dotters fall. Ta gärna upp denna fråga med din dotters läkare. Man kan annars begära en ”second opinion” på annan gastroenterologisk klinik (i detta fall hos barngastroenterolog eftersom din dotter är 16 år). De närmaste större sådana kliniker i närheten av Västerås är Uppsala eller Örebro.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej,
Jag har en fråga om cellgifter och kondition/träning. Jag har ätit cellgifter pga Crohns i snart ett år. Jag är inte en vältränad person, men tycker att jag, sedan jag började med cellgifter, får kämpa oerhört mycket hårdare för att förbättra min kondition. Det låter logiskt att cellgifter dödar även muskelceller, men är det så?

Med vänliga hälsningar, Lena

Hej Lena
När du skriver ”cellgifter” så antar jag att du avser azatioprin eller merkaptopurin vilket är preparat som ofta används för behandling av Crohns sjukdom, i detta sammanhang brukar man benämna dessa preparat som ”immunomodulerare”, alltså läkemedel som minskar inflammationen i tarmen.

Dessa preparat brukar ej påverka konditionen eller ”bryta ner” muskelceller. Om man har Crohns sjukdom kan man ibland få brist på B-vitaminer eller järn. Sådan brist kan ge upphov till minskad ork och i ditt fall bör man således kontrollera blodprover för att utesluta sådan brist.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej,
Jag fick Crohns sjukdom för 1,5 år sedan efter att ha haft jätteont i magen. Fick en slang ner i magen via näsan, och vid ett senare tillfälle koloskopi. Läkarna berättade för mig att det var Crohns, och jag behandlades med kortison i ett par veckor. När jag inte längre hade ont avslutade jag den behandlingen. Nu har det gått 1,5 år sedan dess, och jag har fortfarande inte ont. Jag har haft små känningar, men ingen allvarlig smärta. Har också haft lite blod i avföringen vid enstaka tillfällen. Bör jag bör jag ta kortison igen eller uppsöka sjukhuset för kontroll? Vad har ni för tips? Jag har inte ont idag, och inget blod i avföringen just nu,

Hälsningar Tomas

Hej Tomas
När man har fått diagnosen Crohns sjukdom är det viktigt att man har regelbunden kontakt med en specialist i gastroenterologi. Dina symtom svarade bra på kortisonbehandling vilket förstås är positivt men man bör alltid ta ställning till någon form av förebyggande medicinsk behandling som minskar risken att symtomen/ inflammationen återkommer.

Om du nu ibland har ”små känningar” samt ibland ser blod i avföringen kan detta vara tecken på att det finns aktiv inflammation som behöver behandlas. Mitt råd är att du tar kontakt med din läkare och berättar om hur du mår, så kan ni sedan diskutera hur behandlingen ska se ut. Jag tycker inte att du på eget bevåg ska ta en kortisonkur utan att först ha stämt av med din läkare.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej!
För 1,5 år sedan fick jag diagnosen collagenös kolit (är det samma som kollagen kolit?) och har sedan dess ätit medicinen mesalazin 2 tabletter/dag. Mår mycket bättre nu. Ska jag fortsätta ta medicinen varje dag eller ska jag ta en paus? Försöker att inte äta så mycket spannmålsprodukter, märker att detta fungerar bra för mig.

Hälsningar!
N

Hej

Kollagen kolit (= collagenös kolit) är en ”mikroskopisk inflammation” i tjocktarmen som ofta ger upphov till diarré. Man kan behandla detta tillstånd på olika sätt t.ex. med ett så kallat 5-ASA-preparat som i ditt fall.

Det finns en ganska god möjlighet att inflammationen läker ut och man kan då sluta med sin medicin efter en tids behandling. Det är dock viktigt att man stämmer av med sin behandlande läkare innan man slutar med medicineringen. Om man gör uppehåll och märker att symtomen förvärras igen bör man återuppta medicineringen.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej!
Har en son på 27 år och han har haft ulcerös kolit i ca 4 år. För ca 2 år sedan glömde han ibland att ta sin medicin och efter en tid slutade han med den. Han säger att han mår bra och magen fungerar bra. Själv är jag skeptisk om det är så bra att sluta med medicinen och är rädd att han ska bli sämre igen. Ska man äta medicinen livet ut?

Hej
I de flesta fall behöver man fortsätta med underhållsmedicinering för att hålla tarminflammationen i schack men det finns fall där inflammationen är lindrig och inte behöver behandlas kontinuerligt. Beslutet huruvida underhållsbehandling är nödvändig bör tas i samråd med behandlande läkare, dels beroende på hur patienten mår utan behandling men också beroende på hur tarmen ser ut vid endoskopisk bedömning (koloskopi) samt resultat av blod och avföringsprover.
Jag tycker således att din son bör stämma av med sin behandlande läkare.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej!
Jag undrar om calprotectinvärdet är lägre (nästan normalt) när man inte är mitt uppe i ett skov vid Crohns sjukdom? Undrar också om det vid koloskopi när man inte är i ett skov kontra när man är i ett skov visar påtagligt synlig skillnad.

Lotta

Hej Lotta
När inflammationen i tarmen är välbehandlad, och man inte är i ett skov, normaliseras tarmens slemhinna så att den ser mindre inflammerad ut när man gör koloskopi. Likaledes blir calprotectinvärdet lägre då man har mindre inflammation i tarmen.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej!
Först måste jag säga att er hemsida är kanonbra! Jag är en medelålders man som har levt med Crohns sjukdom nu i två år, och det har varit rätt dramatiskt för mig, med bland annat flera operationer och sjukhusvistelser.

När allt lugnade ner sig fick jag biologisk behandling som gjorde att jag mådde mycket bättre och gick upp till en normal vikt. Har några frågor jag tänkt på rätt mycket, hoppas ni kan svar på dessa och kanske de hjälper någon annan.

1. Sist jag fick ett skov så mådde jag otroligt dåligt, eftersom det kom så fort! Min fråga är, kan man dö av ett skov? Och, kan man dö av tarmoperationer?

2. Jag står på biologisk behandling med gott resultat. Min medicinläkare säger att om jag ska skaffa barn så finns det ingen forskning på om det skulle påverka det eventuella fostret när en man har tagit medicinen. Så jag fick tipset att avbryta den biologiska behandlingen om jag planerar att skaffa barn. Tydligen kan kvinnor fortsätta med behandlingen. Frågade på Apoteket men de sa att jag skulle kontakta tillverkaren. Hur ställer ni er till min fråga?

3. Har också en kontroversiell fråga och jag skulle gärna vilja få ett svar utan några moraliska aspekter. Har sett forskningsresultat från USA om att cannabis skulle vara bra för Crohns sjukdom. Jag röker inte själv cannabis, är bara intresserad av vad en läkare från Sverige säger om cannabis och Crohns sjukdom, rent medicinskt.

Robert

Hej Robert, roligt att höra att du uppskattar vår hemsida! Här kommer svar på dina frågor:

1. Inflammatorisk tarmsjukdom (t.ex. Crohn) kan ibland vara ett mycket allvarligt tillstånd som kräver snabba medicinska och/eller kirurgiska insatser. All potent medicinering och större kirurgi är förenad med vissa risker, men med dagens metoder är risken att avlida av komplikationer till sådan behandling extremt liten. Vid symtom på ett skov är det viktigt att man snabbt kontaktar sin läkare för utvärdering och ställningstagande till eventuell tilläggsbehandling, så att man bromsar upp den ökade inflammatoriska aktiviteten så snabbt som möjligt. Risken att bli riktigt allvarligt sjuk minskar betydligt om man inte går obehandlad med svåra symtom under lång tid.

2. Medicinering vid planerade försök att bli gravid rekommenderas ännu inte för kvinnor även om det finns ett flertal helt normala graviditeter rapporterade vid användande av biologiska läkemedel. För män finns inga sådana rekommendationer.

3. Det har under de senaste åren kommit en del rapporter om att vissa ämnen i cannabis kan påverka inflammationen vid Crohns sjukdom positivt, man tror att dessa ämnen kan stärka tarmens barriärfunktion och på så vis minska inflammationen. Fler och större studier behövs för att bevisa denna tes och man kan i dagsläget inte rekommendera sådan behandling.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

En person med Crohns sjukdom måste uppsöka toalett fler gånger per dag än en frisk person. Men hur många gånger per dag i genomsnitt behöver en person med Crohns gå om man inte är stomiopererad? Om operation är gjord, går då personen på toaletten lika ofta/sällan som en frisk person?

En bra mage/tarm antar jag är när toalettbesök sker en gång per dag om man bortser från vattenkastning. Hur ofta måste man tömma stomin? Kan detta ses som en funktionsnedsättning? Hur aktivitetsbegränsar sjukdomen i regel personen med Crohns?

Camilla

Hej Camilla!
Hur ofta man behöver tömma tarmen är väldigt individuellt. Allt mellan tre gånger i veckan till tre gånger om dagen betraktas som normalt.

Om man har inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) kan detta också påverka frekvensen. Om man har aktiv inflammation, så kan man behöva gå oftare, liksom om man genomgått tarmkirurgi där delar av tarmen tagits bort.

Hur ofta man behöver tömma en stomi beror främst på vilken del av tarmen som är kopplad till stomin. Om det är en tunntarmsstomi är avföringen lösare och stomin behöver tömmas oftare än en tjocktarmsstomi.

Vad gäller frågan om funktionsnedsättning efter stomioperation så måste detta bedömas i det enskilda fallet, beroende på ett flertal faktorer såsom typ av stomi, yrke, den individuella upplevelsen m.m. Många stomiopererade upplever dock att de kan leva ett helt normalt liv efter operationen.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej,
Av de som får Crohns sjukdom är det ca hälften som har en lindrig sjukdom och de klarar sig i långa perioder helt utan besvär och behöver därför inte heller medicinsk behandling.

Man har däremot sett att ca 30 % av patienterna har en mer kroniskt, aktiv sjukdom som kräver mer intensiva insatser för att få sjukdomen under kontroll. Kortisontabletter brukar många gånger vara förstahandsmedel vid de akuta skoven/anfallen, men det har ingen skyddande effekt på sikt mot återfall.

Är sjukdomen mer kroniskt aktiv brukar man som läkare använda sk immundämpande läkemedel som azatioprin eller den nya generationens läkemedel med TNF-hämmare, som mer effektivt bromsar den kroniska inflammationen i tarmen både akut och som skydd mot återfall.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej,
Detta är ett läkemedel som ofta används när sjukdomen är mer kronisk och långvarig och inte vill gå över med en eller två kortisonkurer. Azatioprin är ett sk immundämpande eller immunosuppressivt läkemedel, med viss cellhämmande effekt, och kallas ibland för ”cellgift”.

Det tas i form av tabletter med en daglig dos. Effekten av medicinen är att de aktiva blodceller som strömmat ut från blodbanan in i tarmslemhinnan och håller sjukdomen aktiv, fås att lugna ner sig. Effekten är ganska långsamt insättande och tar ofta uppåt 2-3 månader från start innan full effekt uppnås.

Behandlingens längd varierar från månader till flera år och är ofta ett bra alternativ för personer med en mer kroniskt aktiv Crohn.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej,
Kroppens immunsystem består av olika sorters blodceller som cirkulerar runt med blodet och i kroppens vävnader. Dessa ska skydda kroppen mot inkräktare. De olika cellerna ”pratar med varandra” med olika signalämnen, sk cytokiner.

Ett av dessa signalämnen är TNF, som även kallas för TNF-alfa. Detta är ett av de första signalämnena som produceras när kroppen aktiveras i en inflammation, och som i sin tur ”sparkar igång” produktionen av många andra signalämnen. TNF kan liknas vid en liten snöboll, som när den börjat rulla blir en stor snöboll, som inte går att stoppa.

Då TNF intar en sådan viktig central roll i kroppen, och vid olika sjukdomar kan aktiveras ”felaktigt”, har man tagit fram läkemedel som aktivt bromsar och hämmar dess effekt. Dessa kallas för TNF-hämmare (eller TNF-blockerare). De har kommit att utgöra grundbehandlingen av de med en svårare, kroniskt inflammatorisk sjukdom som Crohn, RA (Reumatoid Artrit), Psoriasisartrit, Psoriasis och AS (Ankyloserande Spondylit).

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej!
En närstående till mig utreds för eventuell Crohns sjukdom och har för cirka två månader sedan genomgått en röntgen som tydligt visade på stora blåsor i tunntarmen. Nu har han just genomgått en kapselendoskopi som inte visade på blåsor. Finns det ändå är risk för Crohns sjukdom? Kan det vara så att kapselendoskopi inte visar något när personen är skovfri, men ändå lider av sjukdomen? Förstår att kapselendoskopin ska kunna visa ärrbildningar i tarmen, men kan resultatet bero på hur många skov och blåsor man har haft? Är Crohns sjukdom utesluten vid en kapselendoskopi som inte visar något? Vi letar med ljus och lykta efter den rätta diagnosen, som vi hittills har trott har varit Crohns sjukdom. Tacksam för svar!

Ida

Hej Ida
Kapselendoskopi är en väldigt noggrann undersökning av tunntarmen där man kan se slemhinnan i detalj. Om denna undersökning utföll helt normalt och om undersökningen var av god kvalitet finns det mycket liten risk för att man missat Crohnförändringar i tunntarmen. Om det bara gått två månader sedan man såg ett fynd på röntgen så borde dessa fynd kunna styrkas eller avskrivas med aktuell kapselendoskopi. Jag tycker att du ska be din vän att ta upp frågan med sin läkare för att få en bättre genomgång och förklaring av undersökningsresultaten.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Jag är 40 år och har Crohns sjukdom sedan tio år tillbaka. Har inte haft speciellt mycket bekymmer från tarmen senaste åren, däremot ibland från leder och ögon. Jag oroar mig ofta för att jag genom min Crohnsjukdom ska drabbas av cancer i tarmen. Hur vanligt är detta, och kan jag göra något för att förebygga? Numera lämnar jag ofta avföringsprov i stället för att göra koloskopi. Är detta lika rättvisande?

Hej
Det är framför allt vid ulcerös colit som det finns en ökad risk för tumör i tjocktarmen. Riskökningen kommer efter 8-10 års sjukdom och finns framförallt hos dem som har haft inflammation i större delen av tjocktarmen. Genom den ökade risken rekommenderas ”övervakningskoloskopi” vart annat till vart tredje år. Man tittar då igenom tjocktarmen och tar prover på slemhinnan för mikroskopisk undersökning med målet att hitta ”tidiga” cellförändringar innan tumör har uppstått. Om sådana förändringar påträffas kan man ”i förebyggande syfte” operera bort tjocktarmen. Vad gäller Crohns sjukdom så finns det också en liten ökad risk för utveckling av tumör i tjocktarmen, men det gäller de som haft utbredd Crohninflammation i just tjocktarmen. Jag tycker att du ska prata med din doktor för att klargöra hur just din riskprofil ser ut. Om du hör till en grupp med ökad risk bör du genomgå regelbundna ”övervakningskoloskopier”. Avföringsprover kan inte ersätta ”övervakningskoloskopier” om man hör till en riskgrupp.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Jag är 21 år och har Crohns sjukdom och undrar: tar det någonsin slut? Har ett par drömmar som jag skulle vilja uppfylla men som jag inte kan pga läkarbesöken. Nu i juli så är det två år sedan jag blev diagnostiserad och jag är fortfarande på behandlingar med två olika preparat. Min sjuksköterska och läkare verkar inte så kunniga eller erfarna då jag har ställt frågor och inte direkt fått något svar, så jag har i stället fått läsa mig till allt på nätet. Är det normalt att hyn påverkas av behandlingarna? Kan nämligen inte stå i duschen för länge, eller i för hett vatten, utan att få utslag som ser näst intill ut som nässelutslag i ansikte, på armar och bröst. De torkar också ut, en del utslag blir till pigmentfläckar. Låter kanske lite bitter, men jag börjar bli trött på att alltid snubbla på mållinjen, att inte kunna arbeta 100% så jag kan åka ut ock resa och göra det jag har drömt om sen jag va liten.

Rebecca

Hej Rebecca
De hudproblem som du beskriver kan vara en biverkan av din behandling. Ibland kan man också få hudproblem som är kopplade till grundsjukdomen. Om symtomen började uppträda efter insättande av behandlingen stärker det misstanken på biverkan. Jag tycker att du ska ta upp frågan igen med din läkare. Ibland kan man också behöva träffa en specialist i hudsjukdomar för att avgöra vad som är grunden till utslagen.

Jag förstår att du har/har haft en jobbig tid, men när man hittar en behandlingsstrategi som fungerar så brukar sjukdomen stabiliseras och livet påverkas mindre.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej.
Det talas ofta om hudförändringar i samband med Crohns sjukdom. Hur ser dessa ut? Jag har en massa vita prickar på armar och ben plus en hel del bruna fläckar i ansiktet. Är det något som man kan härleda till sjukdomen?

Ann-Charlotte

Hej Ann-Charlotte
Utslag och symtom från huden kan ibland vara kopplade till Crohns sjukdom. Om man har sådana symtom så är det viktigt att man påtalar detta för sin behandlande läkare. Många gånger kan det vara värdefullt att också träffa en specialist i hudsjukdomar. Det finns ju många skäl till hudsymtom och det vanligaste är trots allt inte Crohns sjukdom.

Tyvärr kan jag inte specifikt uttala mig om dina hudförändringar men på din beskrivning så låter det inte typiskt för Crohnrelaterade hudsymtom.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej!
Jag är en 53-årig man med Crohn sedan ungdomen och ett antal operationer bakom mig. Bland annat är sista delen av tunntarmen bortopererad och jag äter fettreducerad kost sedan många år. För ett drygt år sedan råkade jag ut för inflammation i gallblåsan och fick även den bortplockad.

Min mage har väl aldrig skött sig som en klocka, men efter den operationen blev det helt omöjligt. Jag kan nu få gå (springa) på toa upp till 15 gånger om dygnet när det är som värst. Har fått kolestipol att ta tre gånger per dag, och det hjälper något, men vissa dagar är helt bedrövliga.

Kan jag förvänta mig att jag ”växer ifrån” problemen, eller ska det vara så här i fortsättningen? Äter i övrigt en skön blandning av mediciner – mesalazin, azatioprin, loperamid och lite annat smått och gott.

Trötter

Hej Trötter
Då man har opererat bort nedre delen av tunntarmen kan man drabbas av så kallad gallsaltsmalabsorption. Enkelt beskrivet så förlorar man förmågan att återuppta fria gallsalter (som normalt sker i denna del av tunntarmen). Gallsalterna är hydrofila (drar med sig vätska) och motverkar det återupptag av vätska som normalt sker i tjocktarmen. Detta leder till diarré.

Tillståndet behandlas med så kallade gallsaltsbindade läkemedel som binder upp fria gallsalter och motverkar på så sätt diarré. Kolestipol är ett exempel på sådant läkemedel. Effekten är dosberoende, och ibland måste dosen höjas för att eftersträvad effekt på diarréproblematiken ska uppnås.

Har man Crohns sjukdom så kan man förstås också ha diarré beroende på aktiv inflammation som i sådana fall ska behandlas. Om inflammationen är under kontroll så tycker jag att man i första hand bör misstänka gallsaltsmalabsorption och försöka optimera din gallsaltsbindande medicinering. Jag tror knappast att tillståndet kommer att rätta till sig spontant, men det bör kunna gå att minska symtomen med optimerad medicinering.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Kan man snusa om man har Crohns sjukdom? Om inte, varför? Tacksam för svar!

Lisa

Hej Lisa
Det finns starka samband mellan en debut/försämring/mer svårbehandlad inflammation vid Crohns sjukdom om man samtidigt röker. Därför rekommenderar vi alltid patienter med Crohn att inte röka.

När det gäller snusning så har en studie visat att enbart snusning till skillnad mot rökning inte ökar risken att få Crohns sjukdom. Samtidig rökning och snusning ökade dock risken att få Crohns sjukdom mer än enbart rökning.

Det är däremot inte studerat om snusning försämrar Crohns sjukdom om man redan är sjuk.
Då det handlar om tobak i båda fallen så kan man misstänka att det finns en negativ effekt på inflammationen om man redan har Crohns sjukdom och snusar, men detta samband är således inte vetenskapligt bevisat

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Jag har lite funderingar på det här med ärftligheten kring Crohns sjukdom. Min man och jag har fått besked om att båda våra döttrar bär på den här särskilda genen, HLA B27. Den yngsta tjejen är 8 år och sjuk. Hon har tarminflammation, ledbesvär, kronisk ögoninflammation och astma. Den andra tjejen, som är 12 år, har problem med magen och är nu under utredning.

Nu till frågan: om båda föräldrarna bär på genen, är risken då större för barnet att utveckla en autoimmun sjukdom än om bara en av föräldrarna är bärare av genen?

Camilla

Hej Camilla
Att vara positiv för HLA B27 innebär inte att man säkert får en inflammatorisk sjukdom (leder, ögon, tarm). De flesta som är positiva för HLA B27 får inte någon inflammatorisk sjukdom. Om man i stället vänder på resonemanget och utgår från de som redan har en sjukdom eller symtom på vissa sjukdomar (t.ex. Bechtrew, vissa artriter eller bindhinneinflammation i ögat) så har de flesta ett positivt prov för HLA B27. Det krävs också andra faktorer för att sjukdom ska bryta ut. Dessa faktorer är ofullständigt kända.

Man ärver ju två uppsättningar av alla gener (en från far och en från mor). Jag har sökt i litteraturen och pratat med en kollega som är reumatolog, det jag får fram är att det räcker med en HLA B27-positiv genuppsättning för att ge ökad risk för sjukdom. Således bör inte risken öka om man får HLA B27-positiva gener från båda föräldrarna.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej,
Misstanke på sjukdomen får läkaren ofta av kombination av symtom som: långvariga diarrébesvär, magsmärtor, trötthet, blodbrist och feberperioder.

Man kontrollerar med olika blodprover och även avföringsprover. För att säkert ställa rätt diagnos behövs undersökning av tarmslemhinnan med sk rektoskopi och/eller koloskopi, där man för in ett ”tittskåp” via ändtarmen.

Man undersöker oftast såväl ändtarmen, tjocktarmen som nedre delen av tunntarmen och förutom inspektion tar man även vävnadsprover från tarmslemhinnan. Sedan sammanställer man provresultaten och kan oftast ställa en säker diagnos.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej,
Crohns sjukdom är en kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom. Man tror att den ”kroniska inflammationen i kroppen” kan ge upphov och utvecklingen av även helt andra besvär.

Det är ganska vanligt (ca 20%) av de som har Crohns sjukdom, att man även kan få varierande grad av inflammatoriska ledbesvär, sk (reaktiv) artrit. Det finns även risk att få hudbesvär som fistlar, dvs inflammatoriska gångar från tarmen ut till huden.

Det är även viss ökad risk att få psoriasis, knölros och en sorts ”immunologisk sårbildning” (som t.ex Afte i munnen eller Pyoderma gangrenosum på underben). Med effektiva läkemedel kan detta behandlas.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej,
De besvär och symtom som Crohns sjukdom kan ge är mycket beroende på var i tarmen sjukdomen sitter. Det vanligaste stället som drabbas är i slutet av tunntarmen och därefter i början av tjocktarmen. Nästan hälften av de med Crohn har bägge dessa områden engagerade. Crohn kan dock i princip sitta var som helst i mag-tarmkanalen från munhålan och matstrupen ner till ändtarmen.

De besvär de flesta har är: Magsmärtor (eventuellt med illamående och kräkning), diarré, viktnedgång, feberperioder, blod i avföringen, hudbesvär som oförklarliga sår (ofta runt ändtarmen) och ledbesvär. Lider man av dessa besvär ska en undersökning hos läkare genomföras, och i första hand hos sin husläkare/vårdcentral.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Jag undrar om inflammation i bukspottkörteln, eller gångarna från den, kan vara associerad med Crohns sjukdom? Och om den är det, kan en sådan inflammation uppstå utan att tarmen är inflammerad?

Ulrika

Hej Ulrika,
Flera olika sjukdomar som har att göra med vårt immunsystem kan ha en koppling till bukspottkörtelinflammation. Crohns sjukdom är ett sådant exempel. Crohns sjukdom är dock en mycket ovanlig orsak till bukspottkörtelinflammation. Behandling för Crohns sjukdom med azatioprin kan också vara en orsak till bukspottkörtelinflammation. Inflammationen kan uppkomma trots att man inte för tillfället har aktiv inflammation i tarmen.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Är en 44–årig kvinna som fick diagnosen Crohns sjukdom 1982 och var sjuk ungefär ett halvår innan 20–30 cm tunntarm opererades bort. Mådde bra fram till 1988 då man upptäckte att ytterligare 10-15 cm tarm var inflammerad. Den delen opererades också bort. Sedan dess har jag inte varit sjuk. Kan man säga att jag är frisk nu, eller har jag fortfarande Crohns sjukdom?

Mvh Karin

Hej Karin
Crohns sjukdom är en kronisk sjukdom som löper i skov, dvs inflammationen kommer och går. Det kan vara så att man får ett eller ett par skov och sedan aldrig mer blir sjuk. Sjukdomsförloppet ser väldigt olika ut hos olika individer. Ju längre tid som går efter det senaste skovet, ju mindre risk finns för nytt insjuknande, men risken för nytt skov finns alltid kvar. Du skriver att det gått 20 år sedan ditt senaste skov, vilket tyder på att du har relativt liten risk för nytt insjuknande.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Jag är 40 år och har Crohns sjukdom sedan 10 år tillbaka. Har inte haft speciellt mycket bekymmer från tarmen de senaste åren, däremot ibland från leder och ögon. Jag oroar mig ofta för att jag pga min sjukdom ska drabbas av cancer i tarmen. Hur vanligt är detta, och kan jag göra något för att förebygga? Numera lämnar jag ofta avföringsprov i stället för att göra koloskopi. Är detta lika rättvisande?

Therese

Hej Therese
Om man har haft Crohns sjukdom i tjocktarmen, och sjukdomen har varit utbredd, så finns det en liten ökad risk för utveckling av tumör i tjocktarmen. Många med Crohns sjukdom har/har haft sin inflammation isolerad i övergången mellan tunntarm och tjocktarm, eller bara i tunntarmen, och då finns ej denna riskökning. Om man hör till en riskgrupp vad gäller inflammationens utbredning så kan ej avföringsprover ersätta ”övervakningskoloskopier”. Du bör således kontakta din läkare och få besked gällande din riskprofil.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej Linda
Crohn hör till gruppen ”kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar”. Tillståndet är alltså kroniskt men sjukdomsförloppet är väldigt olika hos olika individer. Vissa har en väldigt aktiv sjukdom som kräver omfattande behandling medan andra har en ”snällare sjukdom” som kräver lite behandling. Målet med dagens medicinska behandling är att behandla inflammationen så bra så att slemhinnorna i tarmen är helt fria från inflammation och patienten är utan symtom (känner sig helt frisk). Detta går att uppnå i de flesta fall men ibland behöver man prova flera olika behandlingar innan man når fram till detta mål.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Min son är nu 3½ år och har haft problem med magen sedan han föddes. Han har konstaterad mjölk- och äggallergi, och jag undviker nu dessa födoämnen i hans mat. Dock har han sedan ungefär ett års tid klagat på att han har ont i magen. Vi går hos en läkare på barnmottagningen och har provat en kur med omeprazol-liknande preparat med tveksamt förbättrat resultat. Vi har även röntgat magen men det visade inget. Vi har flera gånger frågat läkarna om det inte kan vara Crohn (jag, mamman, har Crohn, fick diagnos för ca 5 år sedan, är 28 år idag), men läkarna bara avvisar det och säger att det är så ovanligt att barn drabbas av Crohns sjukdom. Men vad jag förstår så finns det fall där små barn har drabbats. Hur kan vi enklast ta reda på om det är Crohns sjukdom som min son har, eller få klarhet i om vi kan utesluta det?

Tacksam för svar.
Anna

Hej Anna
Crohns sjukdom är mycket ovanlig hos så små barn men förekommer i sällsynta fall. Med tanke på att du har denna sjukdom så kan jag mycket väl förstå din oro.

Det finns ett avföringsprov som heter ”Fekalt calprotektin” som man kan ta för att se om det föreligger inflammation i tarmen. Provet kan tas från ca 4 års ålder.

Tar man det på väldigt små barn så är resultatet svårtolkat, men i ert fall så verkar det tillämpligt. Om provet är negativt kan man med stor säkerhet säga att det inte föreligger Crohns sjukdom.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej,
Är Crohns sjukdom och psoriasisartrit på något sätt besläktade med varandra? Har fyra söner och två av dem är sjuka. En har psoriasisartrit sedan 10 års ålder och är idag 25 år. Den andre har Crohns sjukdom där problemen började vid 14 års ålder och diagnosen kom först vid 22 år, han är idag 28 år. Han har också kraftiga nässelutslag i ansiktet. Eftersom båda sjukdomarna går i skov och många behandlande mediciner är likvärdiga, kanske sjukdomarna har med varandra att göra? Går de i arv?

Siw

Hej Siw
Både Crohns sjukdom och psoriasisartrit hör till gruppen ”autoimmuna sjukdomar”, dvs. sjukdomar som kommer sig av att kroppens immunförsvar ”felreagerar” och skapar oönskad inflammation som ger upphov till sjukdom. Som regel kan man säga att har man en sjukdom tillhörande denna grupp så finns det en viss ökad risk för en annan. Studier har visat att det finns en ökad risk för psoriasisartrit om man har Crohns sjukdom och vice versa.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej,
Jag är 20 år och undrar över framtiden. Finns det risk att mina barn får Crohns sjukdom eftersom jag har det? Jag har inte sjukdomen ärftligt, utan fick den via matförgiftning/salmonella.

Anton

Hej Anton
Orsaken till att man får inflammatorisk tarmsjukdom (t.ex. Crohns sjukdom) är inte helt klarlagd. Sannolikt spelar både ärftlighet och miljöfaktorer en viktig roll. Man brukar säga att barn till en förälder med inflammatorisk tarmsjukdom har ökad risk för att själva insjukna, men de flesta barn får alltså INTE sjukdomen.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej! Jag vill jättegärna höra vilka biverkningar de biologiska läkemedlen mot Crohns sjukdom kan ha.

Mary

Hej Mary

När man behandlar med biologiska läkemedel så har man valt en mycket potent behandling där det liksom hos andra läkemedelsgrupper finns många ovanliga biverkningar beskrivna.

De flesta patienter tål dock behandlingen väl, och behandlingsresultatet är ofta positivt. Om man ger läkemedlet i dropp (infusion) är de vanligaste biverkningarna relaterade till infusionen och består i övergående andnöd, nässelutslag och huvudvärk. Dessa biverkningar kan, om de uppträder ofta, undvikas om man ger dosen långsammare eller ”förbehandlar” med kortison och/eller antihistaminpreparat.

Innan denna typ av behandlingar sätts in så är det viktigt att man går igenom biverkningsprofil, förväntad effekt och andra frågor med sin ansvariga läkare.
Detsamma gäller om man redan är under behandling och frågor av denna art dyker upp. Jag tror inte att det är rätt forum att här göra en fullständig genomgång av specifika preparats biverkningsprofil.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej.
Jag har haft Crohns sjukdom sen jag var 5-6 år gammal. Ska äntligen operera bort den onda delen av min tunntarm (runt 15 cm). Men det jag undrar är vad jag ska äta medan jag väntar. Jag får så ont i magen varje gång jag äter och operationen har jag ännu inte fått någon tid för. Har tappat 11 kilo på 1,5 år. Jag sa det på sjukhuset, men där verkar de inte ha så bråttom. Väntar även på tid för koloskopi. Vad är bäst att äta? Jag mår så dåligt av att vara så här smal. Är 172 cm och väger bara 52 kilo.

Krisz

Hej Krisz
När man planerar en operation är det viktigt att man före operationen har ett så bra näringsläge som möjligt i kroppen. Detta för att resultatet ska bli bra och läkningen underlättas. Du bör således träffa dietisten på den klinik du tillhör för att få kostrådgivning. Om man gått ner mycket i vikt kan även näringsdrycker med högt kaloriinnehåll vara aktuellt under en period före operationen.

Mitt råd är att du ber din läkare om en remiss till klinikens dietist.

Med vänliga hälsningar
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Vilka mediciner ska man undvika att ta vid Crohns sjukdom, så att man inte skadar tarmen ytterligare? Paracetamol ska visst fungera men inte ibuprofen? Stämmer det?

Marianne

Hej Marianne
Ibuprofen hör till gruppen NSAID, som kan påverka slemhinnan i mag-tarmkanalen negativt. Detta är ej fallet med paracetamol, som ej har sådan påverkan på slemhinnorna.

Har man inflammatorisk tarmsjukdom som Crohn, kan tarmen bli irriterad av NSAID och ibland påverka sjukdomen negativt. Detta gäller framförallt om man medicinerar regelbundet med NSAID eller tar stora doser.

Det kan gå bra med enstaka doser NSAID trots att man har Crohns sjukdom, men man bör i sådana fall först rådgöra med sin gastroenterolog. Om paracetamol fungerar lika bra mot den aktuella smärtan/värken bör man välja denna medicin i första hand.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Jag lider av Crohns sedan många år tillbaka. Har ont i min rygg och får lätt ögoninflammationer. Har detta med Crohns att göra? Jag har hört att ögon och leder kan bli drabbade när man har Crohns.

Anna

Hej Anna
Om man har Crohns sjukdom finns ökad risk för besvär från leder i form av så kallad reaktiv artrit (en inflammatorisk retning i leden som hör samman med tarminflammationen). Det finns också ökad risk för viss typ av ögoninflammation.
Man kan förstås också, som alla andra, ha problem med leder och ögon av andra skäl. Jag tycker att du ska ta upp frågan med din doktor så får du säkert svar på om det finns något samband i ditt fall.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej!
Efter kortisonbehandling och långvarig närings- och vätskebrist fick min son en stroke för ett år sen. Han har Crohns och har nu börjat med biologisk behandling. Läste att en av de sällsynta biverkningarna var just stroke, har han större risk att drabbas av det igen p.g.a. sin tidigare stroke?

Annika

Hej Annika
Biologiska läkemedel är en mycket potent behandling, som oftast har en god effekt vid Crohns sjukdom. Det finns många biverkningar beskrivna, eftersom man har haft mycket stora krav på kartläggningen före och efter marknadsföringen av dessa preparat.

De flesta biverkningar är väldigt sällsynta, men ibland allvarliga. När det gäller denna typ av biverkningar så måste man i varje enskilt fall noga överväga nyttan med behandlingen mot eventuella risker i det aktuella fallet.

När det gäller ev. ökad risk för stroke så kan det vara av värde att ansvarig gastroenterolog diskuterar med den ansvarige neurologen/strokespecialisten för att göra en bra riskvärdering just vad gäller din sons behandling.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hur påverkas tarmen när man slutar att röka om man har kollagen kolit?

Ulrika

Hej Ulrika
När det gäller rökning (och inflammatorisk tarmsjukdom) finns det en del att säga:
1. Crohns sjukdom är vanligare hos rökare och kan ofta förbättras avsevärt om man slutar röka.

2. Ulcerös kolit kan ibland utlösas av rökstopp men för det mesta finns inte detta samband.
3. När det gäller mikroskopisk kolit (kollagen kolit och lymfocytär kolit) finns inget klarlagt samband med rökning.
4. Att sluta röka är ALLTID en god idé, då rökning är en stor riskfaktor för många andra sjukdomar (t.ex. hjärt/kärlsjukdomar, tumörsjukdomar och lungsjukdomar).

Jag tror alltså inte att man behöver oroa sig för negativa effekter på tarmen vid rökstopp om man har kollagen kolit!

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Jag lider av Crohns sen många år tillbaka. Det senaste skovet sitter i tunntarmen och jag har börjat få jätteont i rumpan, har detta på Crohns att göra?

Anna

Hej Anna
Om man har Crohns sjukdom och får besvär med smärta runt ändtarmsöppningen så är det viktigt att man tar kontakt med sin gastroenterolog. Det förekommer att man vid Crohns sjukdom får bölder och fistlar runt ändtarmsöppningen som ger sådana besvär som du beskriver. Detta bör diagnostiseras och behandlas så snart som möjligt.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hur länge kan man ta budesonidtabletter, och hur ska man ta dem när man har kollagen kolit?

Ulrika

Hej Ulrika

Budesonid är ett kortisonpreparat som används vid olika typer av inflammation i tarmen (t.ex. kollagen kolit). Man brukar börja med 3 tabletter om dagen och så småningom trappa ner till 2 och senare till 1 per dag (förutsatt att symtomen ej förvärras vid nedtrappningen).

Dosen 1 tabl/dag brukar man fortsätta med i ca 3 månader och sedan göra ett utsättningsförsök. Om symtomen sedan ej återkommer kan man fortsätta medicinfri. Om symtomen återkommer får man börja om med behandlingen och sedan fortsätta med lägsta möjliga dos i en längre period för att sedan göra ett nytt utsättningsförsök.

Hos en del patienter återkommer symtomen trots upprepade utsättningsförsök, och behandlingen kan behöva fortsätta under lång tid. Det är då viktigt att man medicinerar med minsta möjliga dos (ibland så lite som 1 tablett varannan dag). Vid lång tid med kortisonbehandling är det också viktigt att man får extra kalk och D-vitamin för att minska risken för urkalkning av skelettet.

Vid behov av långtidsmedicinering kan man också överväga att ge annan behandling än kortison (t.ex. immunomodulerande medel som azatioprin).

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Kan en inflammation blossa upp på nytt fast man äter budesonid? Just nu äter jag två budesonidtabletter om dagen och har 2-3 diarréer om dagen. Jag mår väldigt illa och har kraftiga magsmärtor.

Ulrika

Hej Ulrika
Om man har budesonidbehandling vid mikroskopisk kolit så kan inflammationen ibland blossa upp igen när man börjar trappa ner dosen från t.ex. 3 till 2 tabletter. Det är då viktigt att man stämmer av med sin behandlande läkare som får ta ställning till ny dosjustering.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Har haft Crohn i ungefär 30 år, men har inget skov just nu. Alla prover är ok. Men jag mår inte bra, jag har ständiga blödningar från ändtarmen, sprickor och en oerhörd smärta från ändtarmen. Allmän sjukdomskänsla, febertoppar, värk i hela kroppen tillhör vardagen, men framför allt i nedre ryggslutet och bäckenet (ungefär som rejäl foglossning). Men enligt min doktor så visar inte proverna på någonting, koloskopin var ok. Det som syntes var en liten spricka i ändtarmen, men den kunde absolut inte orsaka några stora problem. Varför mår jag så dåligt då?

Camilla

Hej Camilla
Med de symtom som du beskriver är det viktigt att man utesluter fistlar (gångbildningar) och abscesser (varansamlingar) i vävnaden runt ändtarmen. Det finns ökad risk för dessa åkommor om man har Crohns sjukdom.

Normala prover och normal koloskopi utesluter inte dessa diagnoser helt. Man kan få mer information om man gör ultraljud av analkanalen via ändtarmen, eller för en magnetkamera (MRT) över samma område.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej. Jag fick diagnosen Crohn i somras och äter budesonid. Började med tre kapslar om dagen, men är nu nere på en om dagen. Besvären har nästan helt försvunnit, men jag är väldigt trött och orkeslös. Mina B12-värden är bra och det är endast omkring 6 cm av övre tunntarmen som är inflammerad.
Min fråga är om det är inflammationen i sig som är ”jobbig” för kroppen? Kommer jag att vara inflammerad hela tiden eller försvinner inflammationen mellan skoven?

Seth

Hej Seth
Det låter bra att du mår bättre efter att du börjat med behandlingen. Trötthet vid inflammatorisk tarmsjukdom är vanligt. Ibland kan det bero på brist på t.ex. järn eller olika B-vitaminer. Man bör därför kontrollera prover för att hitta ev. sådana brister och vid behov ge behandling för att normalisera värdena.

Aktiv inflammation kan också i sig ge trötthet. Man bör, om så är fallet (att det finns aktiv inflammation trots behandling), försöka optimera behandlingen så att inflammationen läker ut.

Målet är således att hitta en behandling där den inflammatoriskt påverkade slemhinnan läker ut och man får så få skov som möjligt.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej!
Jag är 21 år och har varit diagnostiserad med Crohns sjukdom i ungefär fem år. Idag är jag relativt bra i min sjukdom. Jag har även diagnostiserad IBS, där jag främst har problem med kramper och uppblåsthet. För detta får jag tre olika mediciner.

Jag har även B12- och folsyrabrist som jag får tabletter för, cyanokobalamin och folsyra, och jag har idag bra värden igen. Då och då är det fortfarande dagar då jag känner en enorm trötthet, rent sjukligt. Jag undrar nu om det går bra att använda naturläkemedlet ”Chi san” mot tröttheten? På bipacksedeln står det att de inte testat effekten av samtida intag med mediciner. Tack på förhand och för en bra sida!

Elin

Hej Elin

Chi San är ett växtbaserat naturläkemedel och består av ett antal olika ingredienser. Indikationen är trötthet/energilöshet. Vissa örtbaserade naturläkemedel kan trots att de är ofarliga i sig ge upphov till interaktioner med andra läkemedel, ibland med allvarliga konsekvenser. Då du medicinerar med ett immunomodulerande läkemedel så råder jag dig att undvika naturläkemedel av denna typ. Det kan inte uteslutas att metabolismen (nedbrytningen) av läkemedlet kan påverkas och att sidoeffekter då kan uppträda.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej Elin!
Tack för ditt mail.
Om din trötthet hänger ihop med dina kostvanor är svårt att säga utan att veta mer om hur du äter. Be din dietist gå igenom dina matvanor ordentligt, kanske det är så att du får i dig för lite av energi, järn eller något annat näringsämne, eller att du behöver fördela maten bättre över dagen. Såhär års är det många som blir trötta för att det är mörkare ute och vi får för lite solljus. Detta påverkar sömnmönster och vakenhet. Se gärna till att komma ut på en promenad på morgonen eller lunchen, så att du väcker kroppen och motarbetar sömnhormonerna.

När det gäller IBS är det bra att ha ett jämnt fiberintag, alltså äta lagom mycket fibrer fördelade över dagens måltider. Olika personer reagerar olika på olika livsmedel – försök komma fram till vad just du reagerar på. Även här kan du ta hjälp av dietisten.

Varma hösthälsningar
Kajsa Asp Jonson, leg. dietist

Jag fick idag veta att mitt senaste calprotectinprov är på 5400. Hur högt är det egentligen? Jag blir orolig. Mitt värde låg i maj på 800.

Elin

Hej Elin
Jag antar att du har inflammatorisk tarmsjukdom (Crohns eller ulcerös kolit). Ditt calprotectinvärde har ökat rejält, som tecken på en mer aktiv sjukdom.
Vid aktiv inflammatorisk tarmsjukdom kan calprotectinvärdet vara upp till 1000 X förhöjt jämfört med friska personer (normalvärde < 50). Du behöver inte oroa dig för det numeriska värdet, men en stegring från 800 till 5400 indikerar att din inflammation är mer aktiv och att du kan behöva effektivare medicinsk behandling. Med vänlig hälsning Perjohan Lindfors Gastroenterolog

Kan värdet på ett calprotectinprov vara missvisande av någon orsak? Mitt värde låg på 1053. Hur stor är sannolikheten att det är kronisk tarminflammation??

Annkatrin

Hej Annkatrin
Normalvärde för calprotectin är < 50. Därefter följer en gråzon upp till ca 200. Ett värde på över 1000 är att betrakta som högt men är i sig inte helt bevisande för inflammatorisk tarmsjukdom. Ett sådant värde gör dock att man alltid går vidare med utredning innefattande koloskopi (endoskopisk undersökning av tjocktarmen och sista delen av tunntarmen) samt ibland också någon form av tunntarmsundersökning (t.ex. magnetkamera eller kapselendoskopi). Det finns felkällor som kan ge ett falskt förhöjt värde. Ett exempel på detta är höga doser av antiinflammatorisk medicinering (NSAID). Med vänlig hälsning Perjohan Lindfors Gastroenterolog

Min son på 12 år med Crohns sedan 4 år har mycket problem med värk i fötter och muskler efter t ex gymnastik och fysisk ansträngning. Är det vanligt hos Crohn-patienter och vad beror det i så fall på?

Carina

Hej Carina
Vid inflammatorisk tarmsjukdom (t ex Crohns) kan man ha samtidiga besvär från leder, ibland mer ospecifik värk men ibland också så kallad reaktiv artrit dvs en inflammatorisk reaktion i leden som är kopplad till inflammationen i tarmen. Om man har sådana besvär ska man ta upp det med sin ansvariga gastroenterolog.

Din sons besvär kan förstås bero på något helt annat, men då det ibland finns ett samband med Crohns så är det viktigt att ta upp frågan.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej.
Min dotter har Crohns sjukdom och har precis börjat med p-piller. Läste på bipacksedeln att man ska rådfråga läkare när man har Crohns sjukdom. Hur är det med det? Vi nämnde sjukdomen när hon fick p-pillren utskrivna, och läkaren sa inget. P-pillren heter Yasmin 28.

Mvh Ulrika

Hej Ulrika
P-pilleranvändning medför en ökad risk för blodpropp. Detta gäller speciellt om man har ärftlighet för sådan sjukdom, tidigare haft blodpropp, eller har andra riskfaktorer.

Inflammatorisk tarmsjukdom (t ex Crohns sjukdom) ger i sig en mycket liten riskökning för blodproppssjukdom. Detta är skälet till att man ska rådfråga sin läkare innan man börjar använda p-piller vid Crohns sjukdom. Om ej övriga riskfaktorer som t ex ärftlighet för blodproppssjukdom eller tidigare blodpropp föreligger, brukar man dock ej se något hinder för p-pilleranvändning.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Jag är diagnostierad med Crohns sjukdom sedan 3 år tillbaka och är idag 20 år. Under en längre tid har jag känt mig väldigt trött, hela tiden. Det känns som all energi bara rinner av mig och det spelar ingen roll hur mycket jag sover. Nyligen upptäcktes att jag har B12-brist och jag får nu B12-tabletter mot detta. Nu till min fråga; hur lång tid tar det innan tabletterna börjar verka och jag blir piggare? Sen undrar jag också om jag borde få något mer pga B12-bristen? En bekant med liknande problem äter även folsyra-tabletter. Varför gör man det? Tack på för hand!

Elin

Hej Elin
Vid Crohns sjukdom är det ganska vanligt att man får B12-brist. Trötthet är ett vanligt symtom på sådan brist. När man inlett tablettbehandling med B12-vitamin så är det viktigt att man efter 1-2 månader tar ett nytt blodprov för att kontrollera att man tillgodosett sig vitaminbehandlingen. Det förekommer att man har svårt att absorbera vitaminet i tablettform. Man kan då behöva B-vitaminsprutor om inte vitaminvärdet gått upp vid kontroll efter en period med tablettbehandling.

Folsyra är en annan B-vitamin som man kan ha brist på samtidigt med B12-brist. Fråga din läkare om folsyrahalten är kontrollerad vid tidigare blodprovstagning. Det är också viktigt att man tar prov för att se om man har järnbrist, vilket också kan leda till trötthet.

Effekten på tröttheten av B-vitaminbehandling borde komma efter 2-3 veckor.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Jag har haft diagnosen Crohns sjukdom i ca 4 år och behandlas sedan 6 månader med ett immundämpande läkemedel med cellhämmande effekt. Har nu börjat känna obehag och smärta i handleder och andra leder och minns att Crohns sjukdom har en koppling till reumatism. Stämmer det, och ska man i så fall kolla upp det, eller borde det synas i de blodtester jag tar en gång i månaden (pga medicinen). Har också enormt mycket utslag i huden runt hals, nacke och ansikte. Är det vanligt? Tack så hemskt mycket på förhand.

Louise

Hej Louise
Crohns sjukdom kan mycket riktigt ibland ge besvär från leder, både svullnad och ömhet kan förekomma. Har man stora problem så brukar det vara av värde att få träffa en reumatolog för bedömning och ställningstagande till ev. behandling. Men din immundämpande medicin kan också ge biverkningar i form av led- och muskelvärk, så det är svårt att i ditt fall ge klart besked i frågan. De prover man kontrollerar vid din typ av medicinering säger ingenting om dina ledproblem.
Hudutslag kan också vara biverkan av din medicinering men detta är inte så vanligt. Ta upp dina frågor med din ansvariga läkare för att få närmare besked.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej, jag är 44 år och har haft Crohns sjukdom sedan jag var liten. Då jag var 17 år opererade jag bort en bit tunntarm och halva tjocktarmen. Jag har bara ytterst lite inflammation i dag. Jag gör koloskopi med jämna mellanrum. Jag äter 2×3 tabletter loperamid varje dag för att hålla diarréerna under kontroll. Ibland får jag så fruktansvärt ont i magen. Det är som knivar i tarmarna. Det kommer som en stark smärta kanske var tredje minut som en kniv in i magen. Det kan hålla på i 1-6 timmar. Sen går det plötsligt över. Är det något jag ätit? I dag åt jag en apelsin några timmar innan magkrampen satte in. Jag har haft dessa besvär i ca 12 år. Vad beror de på?

Vänliga hälsningar Anna

Hej Anna
Man kan tänka sig flera anledningar till dina magknip.

1. Ibland finns det en förträngning i tunntarmen, eller i ”skarven” efter din operation som i vissa lägen (t.ex. efter viss kost) kan ge magknip. En sådan förträngning brukar man se vid koloskopi eller vid någon form av tunntarmsröntgen och en sådan förträngning kan man ibland vidga med en ballong via koloskopi så att symtomen försvinner.

2. När man har opererat bort den sista delen av tunntarmen kan man efter operationen få svårt att återuppta de fria gallsalterna i tunntarmen. Detta leder till så kallad sekundär gallsaltmalabsorption som ger symtom i form av diarréer. Om man behandlar med loperamid, som ju har som effekt att det ”bromsar” tarmens rörelsemönster, kan man få magknip som biverkan. Man kan då i stället behandla detta tillstånd med läkemedel som binder upp de fria gallsalterna och på så sätt tar bort orsaken till diarréerna utan att ge magknip. Det finns preparat som intas 1-3 ggr/dag i form av ett pulver som man löser upp i vatten.
Du kan diskutera ovanstående med din ansvariga läkare.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej!
Min kusin, som är 14 år, är sjuk sedan 5 år. Hon bor i Polen och tar ett immundämpande läkemedel mot Crohns sjukdom. Hon mår nu bra och har inte varit på sjukhus under den här tiden. Jag undrar om man nu kan minska dosen av läkemedlet. Tack för snabbt svar.

Mvh Daniel

Hej Daniel
Det immundämpande läkemedel din kusin tar doseras efter kroppsvikt, så om din kusin mår bra och tolererar sin behandling tycker jag att hon ska stå kvar på den dos hon nu har.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej.
Min fundering är: kan intag av kosttillskottet kreatin ha någon negativ effekt på Crohns sjukdom, eller ev. förvärra tillståndet? Äter nu azatioprin och mesalazin. Kan kreatin orsaka några komplikationer vad gäller medicineringen?

Olof

Hej Olof
Negativa effekter av kreatin vid Crohns sjukdom är inte studerade. Vad man vet är dock att kreatin kan ge biverkningar från mag-tarmkanalen i form av diarré och magknip. Man vet heller inte om kreatin påverkar din medicinering. Du har en bra men potent medicinering för din Crohn, och interaktioner mellan din medicinering och kreatin kan inte uteslutas.

Min rekommendation blir således att du avstår från kreatinet, eftersom man ej kan utesluta att din sjukdom eller medicinering påverkas negativt.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej!
Jag har Crohns sjukdom och mina frågor är många: Ökar risken för cancer om man har Crohns? Om man blir behandlad med cellgift, är det väldigt skadligt för kroppen, det är ju inga hälsosamma grejer..? Om man går på cellgiftsbehandling, hur lång tid gör man det? Orkar man jobba eller bör man vara sjukskriven under medicineringen? Stämmer det att man förr eller senare får operera? Vad är anledningen till att man skall överväga normal förlossning om man har Crohns, blir man trött och slö under tiden man behandlas?

Amanda

Hej Amanda
Här kommer svar på dina frågor.

1. Om man har utbredd Crohns sjukdom i tjocktarmen så finns det en viss riskökning för tjocktarmscancer. Om man har en sådan utbredning brukar man undersöka tarmen med koloskopi vartannat år för att upptäcka tidiga cellförändringar. Riskökningen kommer efter ca 8-10 års sjukdom så det räcker att starta upp dessa övervakningskoloskopier vid denna tidpunkt.

2. De ”cellgifter”, dvs immunomodulerande läkemedel, som används vid Crohns sjukdom är säkra och effektiva preparat. Denna typ av läkemedel används mer och mer vid Crohns sjukdom just av dessa skäl. Om man ska behandlas med läkemedel ur denna grupp kontrolleras blodprover med jämna intervaller för att se att man tål läkemedlet och att allt står väl till i kroppen. Det är betydligt mer belastande/större risker för kroppen att påverkas av en dåligt behandlad Crohns sjukdom än av immunomodulerande läkemedel.

3. Om det finns skäl till behandling med immunomodulerande läkemedel planerar man för en långtidsbehandling. Man kan, om man mått bra en längre tid och har önskemål om detta, sätta ut läkemedlet och följa förloppet. Om det uppstår ny inflammation kan man återinsätta läkemedlet. De flesta är dock så nöjda med sin behandling att de inte vill sluta med läkemedlet. Denna fråga får man bedöma i varje individuellt fall.

4. Man kan jobba och leva helt som vanligt under medicinering med immunomodulerande läkemedel.

5. Det stämmer inte att man alltid måste operera vid Crohns sjukdom. Målet med dagens medicinska behandling är bl a just att man inte ska behöva operera.

6. En normal vaginal förlossning är alltid att föredra, också om man har Crohns sjukdom. Detta får förstås övervägas i varje individuellt fall och jag tycker att man ska gå på specialistmödravården vid graviditet om man har Crohns sjukdom.

7. Man brukar inte bli trött och slö under behandling med immunomodulerande läkemedel.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej!
Jag är en kvinna på 30 år som har Crohns sjukdom. Jag opererade bort en del av tunntarmen och tjocktarmen 2006 och har sedan dess ett okej liv med endast sporadiska anfall. Jag har inte medicinerat efter operationen eftersom jag ville skaffa barn, och min läkare tyckte inte att det var nödvändigt. EN operation är ingen operation säger han. Hur som helst fick jag min dotter med kejsarsnitt. Detta efter att mina två gastroläkare rekommenderat det efter en sådan operation jag hade genomgått, samt att kirurgen som gjorde själva operationen också rekommenderade detta. Problemet: Ingen jobbar kvar och det står inte något skrivet om detta i någon journal. Nu är jag gravid igen och läkarna tycker nu att jag ska föda vaginalt. Men jag känner mig väldigt kluven och vet inte vem jag ska lita på. Kan det medföra någon risk att föda ”normalt”? (Har idag inte fått någon ny gastroläkare och går inte på några kontroller).

Mvh Sara

Hej Sara
Rent medicinskt så brukar det vara möjligt/riskfritt med en vaginal förlossning efter att ha genomgått en sådan operation som i ditt fall. Man måste dock också väga in andra faktorer, framförallt inställningen hos dig.

Om man har Crohns sjukdom så tycker jag att man ska gå på specialistmödravården under graviditeten. Där är man van att ta denna typ av diskussion och har en stor erfarenhet av liknande situationer.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hejsan!
Jag har drabbats av skov och har pratat med min läkare om det. Har fått 40 mg kortison om dagen. Börjar redan känna mig bättre, men min fråga är: kan jag träna med den höga dosen? Jag är nämligen lite av en träningsnarkoman och tränar alltid stenhård styrketräning. Jag känner hur det pirrar i kroppen, men samtidigt känner jag till bieffekterna. Min andra fråga är: det står inget i innehållsförteckningen om alkohol, är det ok att dricka alkohol när man tar ett kortisonpreparat?

Robin

Hej Robin
När man drabbats av ett Crohnskov och inflammationen i tarmen är aktiv, så går mycket av kroppens energi åt i denna process. Man bör då vara försiktig med hård träning, men om man orkar kan man naturligtvis träna på en lättare nivå utan maxträning.

Kortison i höga doser tillsammans med alkohol kan ge upphov till att man blir mer och annorlunda påverkad av alkoholen än vad man är van vid. Ta det därför lugnt med alkoholen under kortisonkuren och undvik att dricka dig berusad.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog

Hej, jag undrar om alkohol förvärrar magbesvären vid inflammatorisk tarmsjukdom? Jag fick efter en fest både kräkningar och diarréer ca 1 dygn efteråt och undrar om det finns något samband (drack måttligt)? Veckorna innan hade jag dock mått dåligt p.g.a. min tarminflammation.

Lena

Hej Lena
Alkohol påverkar funktionen i mag-tarmkanalen hos oss alla. Om man dricker större mängder kan man få symptom som t.ex. illamående, kräkningar och diarré efter alkoholintag. Om mag-tarmkanalen samtidigt är påverkad av t.ex. skov (aktiv inflammation) när man har inflammatorisk tarmsjukdom blir systemet ännu känsligare och man får lättare symtom efter alkoholintag. Har man aktiv inflammation bör man således vara försiktig med alkohol.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog