Om HUMIRA (adalimumab)

Indikationer

Sedan den 14 juni 2007 är HUMIRA godkänt för behandling av svår, aktiv Crohns sjukdom hos vuxna. Den 23 augusti 2012 utökades indikationen till behandling av både måttlig till svår, aktiv sjukdom. I april 2012 godkändes även HUMIRA för behandling av måttlig till svår, aktiv ulcerös kolit hos vuxna som inte svarat tillfredställande på konventionell behandling och sedan november 2012 är HUMIRA även godkänt för behandling av måttlig till svår, aktiv Crohns sjukdom hos barn (från 6 år). HUMIRA kan tas i kombination med andra läkemedel eller som enda behandling.

En väldokumenterad behandling

Sedan HUMIRA registrerades 2003, har läkemedlet godkänts för behandling av en rad olika inflammatoriska sjukdomar i leder, tarm och hud och är idag den TNF-hämmare som har flest godkända indikationer (15 stycken, 2017).

HUMIRA har en väldokumenterad säkerhetsprofil med den största publicerade säkerhetsanalysen för en TNF-hämmare baserad på 71 kliniska studier på över 23000 patienter, samt en lång behandlingserfarenhet. Mer än en miljon patienter behandlas idag med HUMIRA i 85 länder världen över.

Utvecklingen av HUMIRA går kontinuerligt vidare och genom fler godkända indikationer ökar vi möjligheten för fler patienter att få behandling. 

Human antikropp framställd med rekombinant teknik

HUMIRA är ett biologiskt läkemedel som används för behandling av autoimmuna sjukdomar där tumörnekrotiskfaktor (TNF) spelar en aktiv roll i sjukdomsförloppet HUMIRA är ett specialdesignat läkemedel som binder sig till och blockerar effekten av TNF. När HUMIRA binder sig till TNF oskadliggörs det, vilket minskar inflammationen i tarmarna hos den som har t ex Crohns sjukdom eller ulcerös kolit.balans_2

Effekt och dosering

Resultat från kliniska prövningar har visat att TNF-hämmaren HUMIRA har god effekt och kan reducera eller hjälpa till att stoppa besvär vid Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Kontinuerlig behandling kan även förhindra att sjukdomstecknen kommer tillbaka.

Dosering vid olika indikationer varierar, se Fass.se för exakt rekommendation.

 

Läkemedelsbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom

De läkemedel som används vid inflammatoriska tarmsjukdomar kan indelas i fem grupper:

  • Aminosalicylsyra (5-ASA)
    Personer som har en lindrig variant av IBD kan klara sig helt utan behandling eller använda aminosalicylsyra i perioder. Den medicinska effekten av denna behandling är dock omdiskuterad vid CD men väl beprövad vid UC.
  • Kortison
    Kortison, som också kallas steroider, ges vid svårare inflammatorisk tarmsjukdom. Behandlingen har ofta snabb effekt, men kan ge biverkningar på lång sikt. Därför ges kortison oftast under en begränsad tid. Beroende på sjukdomsaktivitet kan doser och former variera. Kortison kan ges som tabletter, lokal behandling i form av klysma (via ändtarmen) eller intravenöst (med dropp).
  • Immundämpande läkemedel (azatioprin och 6-MP)
    Andra preparat som används vid svårare fall av IBD är azatioprin och 6-MP.
  • Biologisk behandling
    TNF-hämmare
    TNF-hämmare används för behandling av måttliga till svåra besvär vid både UC och CD då tidigare behandling inte haft effekt eller tolererats. TNF-hämmarna verkar genom att blockera det inflammationsstimulerande proteinet TNF. Därmed dämpas den inflammatoriska aktiviteten och symtomen lindras. TNF-hämmarna är mycket väldokumenterade och har funnits i mer än 15 år. Idag finns TNF-hämmare i varianter som måste ges på sjukhus med hjälp av intravenöst dropp och andra som kan tas av patienten själv, med hjälp av en penna eller spruta.

    Annan biologisk behandling
    IL 12/23-hämmare (CD) och α4β7-hämmare (CD + UC) är ytterligare behandlingsalternativ för patienter med IBD. Dessa läkemedel påverkar andra proteiner och mekanismer i den inflammatoriska processen och används oftast efter att patienten redan testat en TNF-hämmare.

  • Antibiotika
    Om baktieriebildning skapar infektioner i kroppen, t ex fistlar, kan man ibland även behöva antibiotika.