Ställ en fråga

Vill du ha ett personligt svar på en fråga som rör inflammatorisk tarmsjukdom som t ex Crohns sjukdom eller ulcerös kolit, kan du här ställa en fråga och få svar från någon av våra fyra experter. Svar på din fråga får du inom cirka 3 veckor. Var beredd på att din fråga kan komma att publiceras om den bedöms vara av allmänt intresse.

Ställ en fråga

Vanliga frågor om Crohn/UC

Hej! Jag har ofta inflammationer i ögonen, kan problemen bero på att jag har Crohns sjukdom? Jag har haft sjukdomen i många år. Några läkare säger ja andra säger nej. Tacksam för svar.

Mvh Siv

Svar från gastroenterologen:

Hej Siv,
Om man lider av inflammatorisk tarmsjukdom (t.ex. Crohns sjukdom) löper man ökad risk att drabbas av inflammation i andra delar av kroppen t.ex. leder och ögon. I ögonen är det vanligast med så kallad Irit (bindhinneinflammation).
Dessa tillstånd drabbar endast en del av de patienter som har Crohns sjukdom men det finns en klar koppling mellan sjukdomarna.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
SEHUG120002h
Jag är 21 år och har Crohns sjukdom och undrar: tar det någonsin slut? Har ett par drömmar som jag skulle vilja uppfylla men som jag inte kan pga läkarbesöken.. Nu i juli så är det två år sedan jag blev diagnostiserad och jag är fortfarande på behandlingar – med två olika preparat. Min sjuksköterska och läkare verkar inte så kunniga eller erfarna då jag har ställt frågor och inte direkt fått något svar, så jag har i stället fått läsa mig till allt på nätet. Är det normalt att hyn påverkas av behandlingarna? Kan nämligen inte stå i duschen för länge, eller i för hett vatten, utan att få utslag som ser näst intill ut som nässelutslag i ansikte, på armar och bröst. De torkar också ut, en del utslag blir till pigmentfläckar.. Låter kanske lite bitter, men jag börjar bli trött på att alltid snubbla på mållinjen, att inte kunna arbeta 100% så jag kan åka ut ock resa och göra det jag har drömt om sen jag va liten..

Rebecca

Svar från gastroenterologen:

Hej Rebecca
De hudproblem som du beskriver kan vara en biverkan av din behandling. Ibland kan man också få hudproblem som är kopplade till grundsjukdomen. Om symptomen började uppträda efter insättande av behandlingen stärker det misstanken på biverkan. Jag tycker att du ska ta upp frågan igen med din läkare. Ibland kan man också behöva träffa en specialist i hudsjukdomar för att avgöra vad som är grunden till utslagen.
Jag förstår att du har/har haft en jobbig tid, men när man hittar en behandlingsstrategi som fungerar så brukar sjukdomen stabiliseras och livet påverkas mindre.

Med vänlig hälsning
Pelle Lindfors
Gastroenterolog
SEHUG120002h
Jag är 40 år och har Crohns sjukdom sedan 10 år tillbaka. Har inte haft speciellt mycket bekymmer från tarmen de senaste åren, däremot ibland från leder och ögon. Jag oroar mig ofta för att jag pga min sjukdom ska drabbas av cancer i tarmen. Hur vanligt är detta, och kan jag göra något för att förebygga? Numera lämnar jag ofta avföringsprov i stället för att göra koloskopi. Är detta lika rättvisande?



Therese



Svar från gastroenterologen:



Hej Therese

Om man har haft Crohns sjukdom i tjocktarmen, och sjukdomen har varit utbredd, så finns det en liten ökad risk för utveckling av tumör i tjocktarmen. Många med Crohns sjukdom har/har haft sin inflammation isolerad i övergången mellan tunntarm och tjocktarm, eller bara i tunntarmen, och då finns ej denna riskökning. Om man hör till en riskgrupp vad gäller inflammationens utbredning så kan ej avföringsprover ersätta "övervakningskoloskopier". Du bör således kontakta din läkare och få besked gällande din riskprofil.



Med vänlig hälsning

Pelle Lindfors

Gastroenterolog
SEHUG140103 & SEHUG140103a
Hej! Jag undrar om calprotectinvärdet är lägre (nästan normalt) när man inte är mitt uppe i ett skov vid Crohns sjukdom. Undrar också om det vid koloskopi när man inte är i ett skov kontra när man är i ett skov visar påtagligt synlig skillnad.



Lotta



Svar från gastroenterologen:



Hej Lotta

När inflammationen i tarmen är välbehandlad, och man inte är i ett skov, normaliseras tarmens slemhinna så att den ser mindre inflammerad ut när man gör koloskopi. Likaledes blir calprotectinvärdet lägre då man har mindre inflammation i tarmen.



Med vänlig hälsning

Perjohan Lindfors

Gastroenterolog
SEHUG140103 & SEHUG140103a
Hej!<br />
Jag är en trettioettårig tjej och fick min Crohn diagnos för ca två år sedan. Det började med att jag fick en analfistel som inte läkte trots operation. Jag började få diarréer och var trött och tappade vikt. När det var konstaterat Crohn blev jag insatt på merkaptopurin. Har ätit det i två år och min fistel är kvar, likaså tröttheten. Mina blodvärden är bra, järnstatus och tyreoideastatus ua. Vad kan vara felet? Varför är jag fortfarande så trött? Jag äter bra, sover bra och motionerar. Är inte heller deprimerad. Förra kalprotectinvärdet var endast på 120, men min läkare sa att inflammationsaktiviteten inte alltid syns på kalprotectinet om den är i tunntarmen. Kan ett alternativ vara att höja medicineringen eller orsakar den trötthet? Eller kan det vara något annat som orsakar min trötthet?<br />
M

Svar från Gastroenterologen:<br />

Hej Mia<br />

Om inflammationen sitter i tunntarmen avspeglas det inte lika tydligt i calprotectinvärdet. Misstanke om aktiv inflammation i tunntarmen kan behöva utredas vidare med t.ex. magnetkameraundersökning.<br />

Fistlar kan ibland ta mycket lång tid att läka ut och man kan behöva överväga biologisk behandling (anti-TNF) eller ny kirurgisk åtgärd.<br />

Trötthet är ett ganska ospecifikt men besvärligt symtom som kan ha många bakomliggande orsaker. Mycket kan utredas via blodprov (tex järnbrist och låg ämnesomsättning som man gjort i ditt fall) men man bör också kontrollera B-vitaminhalterna ( B-12 och folsyra).<br />
Även aktiv inflammation i sig är energidränerande och kan ge upphov till trötthet.<br />

Jag tror inte att din medicinering i sig orsakar tröttheten, om man kan konstatera att du har aktiv inflammation i tarmen och det finns utrymme för doshöjning så kan det vara en möjlighet.<br />

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
SEHUG140103 & SEHUG140103a
Hej, är Crohns sjukdom och psoriasisartrit på något sätt besläktade med varandra? Har fyra söner och två av dem är sjuka. En har psoriasisartrit sedan 10 års ålder och är idag 25 år. Den andre har Crohns sjukdom där problemen började vid 14 års ålder och diagnosen kom först vid 22 år, han är idag 28 år. Han har också kraftiga nässelutslag i ansiktet. Eftersom båda sjukdomarna går i skov, och många behandlande mediciner är likvärdiga, kanske sjukdomarna har med varandra att göra? Går de i arv?



Siw



Svar till Siw:



Hej Siw

Både Crohns sjukdom och psoriasisartrit hör till gruppen "autoimmuna sjukdomar", dvs. sjukdomar som kommer sig av att kroppens immunförsvar "felreagerar" och skapar oönskad inflammation som ger upphov till sjukdom. Som regel kan man säga att har man en sjukdom tillhörande denna grupp så finns det en viss ökad risk för en annan. Studier har visat att det finns en ökad risk för psoriasisartrit om man har Crohns sjukdom och vice versa.



Med vänlig hälsning

Perjohan Lindfors

Gastroenterolog
SEHUG140103 & SEHUG140103a
Har haft Crohn i ungefär 30 år, men har inget skov just nu. Alla prover är ok. Men jag mår inte bra, jag har ständiga blödningar från ändtarmen, sprickor och en oerhörd smärta från ändtarmen. Allmän sjukdomskänsla, febertoppar, värk i hela kroppen tillhör vardagen, men framför allt i nedre ryggslutet och bäckenet (ungefär som rejäl foglossning). Men enligt min doktor så visar inte proverna på någonting, koloskopin var ok. Det som syntes var en liten spricka i ändtarmen, men den kunde absolut inte orsaka några stora problem. Varför mår jag så dåligt då?

Camilla

Svar från gastroenterologen:

Hej Camilla
Med de symptom som du beskriver är det viktigt att man utesluter fistlar (gångbildningar) och abscesser (varansamlingar) i vävnaden runt ändtarmen. Det finns ökad risk för dessa åkommor om man har Crohns sjukdom.

Normala prover och normal koloskopi utesluter inte dessa diagnoser helt. Man kan få mer information om man gör ultraljud av analkanalen via ändtarmen, eller för en magnetkamera (MRT) över samma område.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
SEHUG120002h
Hej!

Jag har en ung släkting som opererades för Crohns sjukdom när han var 14 år. Nu är han 32. Han har behandlats med allt som finns, tror jag. Det senaste är TNF-hämmare som han fått
den högsta dosen av under ca ett halvår. Nu har han fått mycket ont i lederna. Han har så ont så han inte kan röra sig nästan. Han har läkarkontakt förstås, men kanske inte frågar så mycket. Finns det någon hjälp på annat sätt än det han fått? Mot Crohns? Mot ledbesvären? Jag vore mycket tacksam för ett svar om man på något sätt kan hjälpa honom att gå vidare. Vänliga hälsningar "Orolig anhörig"


Hej,

Crohns sjukdom kan vara mycket svårbehandlat i vissa fall.
Det finns gott om behandlingsalternativ så det gäller att man kommer fram till en behandling som fungerar i det enskilda fallet.
TNF-hämmare är ofta en mycket effektiv behandling men även inom denna läkemedelsgrupp finns olika preparat som kan fungera olika bra i det specifika fallet. Man kan även behöva individualisera såväl dos som behandlingsintervall för att uppnå bästa resultat. Ibland kan man också behöva kombinera läkemedel från olika läkemedelsgrupper.
Det viktigaste är nog att din släkting berättar för sin läkare hur han mår så att man kan fortsätta att pröva sig fram till en optimal behandling, kanske en anhörig ska följa med honom på nästa läkarbesök som stöd.
När det gäller ledproblematiken som sannolikt är kopplad till den inflammatoriska tarmsjukdomen kan det vara viktigt att koppla in en reumatolog för att få synpunkter på behandlingen ur dennes perspektiv.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
SEHUG130095a
Hej

Läste i tidningen ”Kanalen” att man vanligtvis insjuknar i Crohn mellan 15 – 25 år.
Själv var jag hela 38 år innan Crohns drabbade mig med full kraft. Har Sedan dess opererat mig två gånger och gjort flera ”ballongvidgningar”. De första 10 åren åkt jag in och ut på sjukhus (Västervik + Linköping.)
Har ätit mycket kortison, mesalazin (5-ASA), azatiopin m.m. Har provat på det mesta känns det som. I början fick jag näringsdropp hemma och senare periodvis näringsdrycker. Har aldrig varit frisk eller fri från mediciner efter det.
Har känningar i stort sett varje dag. På en skala mellan 1-10 står jag runt 6-7 ungefär. Det har varit och är fortfarande en tuff resa. (Är halv sjukpensionär sedan -96 på grund av detta) Har även drabbats av diverse följdsjukdomar. Innan var jag i stort sätt aldrig sjuk och hade bra kondition.
Min fråga är: Om man drabbas vid högre ålder blir man ”sämre” i sjukdomen, eller hade jag bara otur? Idag är jag 60 år och fortfarande väldig aktiv patient på vårt sjukhus i Västervik.

Hälsningar Margareta

Svar från Gastroenterologen:



Hej Margareta
Crohns sjukdom drabbar olika individer väldigt olika. En del får en mild sjukdom med lite symtom och mer lättbehandlad inflammation och andra en svårare inflammation med svårare symtom, som tex fistlar, förträngningar på tarmen, utbredd inflammation etc. Man vet ganska lite om vad som är skälet till att sjukdomen tar sig så olika uttryck. Kanske har det med genetik att göra. Precis som du skriver insjuknar dom flesta i yngre år men det förekommer också att sjukdomen debuterar senare. Ibland kan det också vara så att man har haft en lindrig inflammation under lång tid och ej haft särskilt mycket symtom. Om inflammationen sedan tilltar och man söker sjukvård kan det på så sätt dröja länge innan man ställer den specifika diagnosen trots att sjukdomen funnits länge.
Det är inte min erfarenhet att sen debut oftare ger en svårare sjukdom.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
SEHUG120002h
Hej. Jag fick diagnosen Crohn i somras och äter Entocort. Började med tre kapslar om dagen, men är nu nere på en om dagen. Besvären har nästan helt försvunnit, men jag är väldigt trött och orkeslös. Mina B12-värden är bra, och det är endast omkring 6 cm av övre tunntarmen som är inflammerad.
Min fråga är om det är inflammationen i sig som är "jobbig" för kroppen? Kommer jag att vara inflammerad hela tiden, eller försvinner inflammationen mellan skoven?

Seth


Svar från gastroenterologen:


Hej Seth
Det låter bra att du mår bättre efter att du börjat med behandlingen. Trötthet vid inflammatorisk tarmsjukdom är vanligt. Ibland kan det bero på brist på t.ex. järn eller olika B-vitaminer. Man bör därför kontrollera prover för att hitta ev. sådana brister, och vid behov ge behandling för att normalisera värdena.
Aktiv inflammation kan också i sig ge trötthet. Man bör, om så är fallet (att det finns aktiv inflammation trots behandling), försöka optimera behandlingen så att inflammationen läker ut.
Målet är således att hitta en behandling där den inflammatoriskt påverkade slemhinnan läker ut och man får så få skov som möjligt.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
SEHUG120002h
Hej!

Jag är en kvinna på 57 år, i mitten av januari fick jag min diagnos att jag hade fått Crohns sjukdom. Nu undrar jag vad stel nacke och axlar har med Crohns att göra. Nu för 2 veckor sedan fick jag ett skov av sjudomen och jag blev så himla stel i nacken axlarna samt ryggen. Jag kunde knappast andas för det gjorde så ont. Har varit så snart i 3 veckor. Önskar få svar.



Tack på förhand.



hälsningar Giovanna



Svar från vår gastroenterolog:



Hej Giovanna

Vid Crohns sjukdom kan man förutom inflammation i tarmen även få besvär från leder. Ibland, just i samband med ett skov av sjukdomen. Om man då behandlar tarminflammationen förbättras ofta ledinflammationen. Om besvären från lederna fortsätter kan behöva komma till en reumatolog för bedömning och eventuell behandling. Jag tycker att du ska ta upp frågan med din gastroenterolog så att du blir adekvat undersökt och får dina besvär bedömda.



Med vänlig hälsning

Perjohan Lindfors

Gastroenterolog
SEHUG140103 & SEHUG140103a
I Sverige hade jag diagnosen Crohns Sjukdom. Här i Sydkorea sa dom att jag hade UC. Varför får jag olika diagnoser? Så här står det i min diagnos från Seoul Hospital: Ulcerative colitis, Pancolitis, mild "UC was diagnosed on the colonscopic findings and biopsy specimen." Fick då ut Mesalazine, Probiotics och Beclomethasone Dipropionate (Clipper).

Hej,
Ulcerös colit och Crohns sjukdom hör båda till gruppen inflammatoriska tarmsjukdomar.
Ofta är de lätta att särskilja men ibland kan dessa tillstånd likna varandra väldigt mycket, särskilt om det handlar om mer diffus inflammation i tjocktarmen. Även om det är svårt att skilja tillstånden åt vid på utseendet vid den endoskopiska bilden kan ibland provtagning av tarmslemhinnan och mikroskopering av dessa prover hjälpa till att ställa rätt diagnos (Crohns sjukdom har ofta speciella kännetecken vid i den mikroskopiska bilden) men ibland kan inte heller mikroskoperingen skilja tillstånden åt.
Behandlingen skiljer sig ganska lite åt i denna situation så jag tycker att du ska fortsätta din behandling som du fått förskriven av din nuvarande läkare och ta up frågan med din gastroenterolog när du återvänder till Sverige.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
SEHUG130095f
Hej,



Jag fick Crohns sjukdom för cirka 10 år sen. Är nu 30 år. Har endast haft två skov när jag insjuknade och det senaste var för sex år sen. Har nu haft extra ont i magen ett par morgnar. Igår urartade magen helt. Från mitt på dagen igår har jag behövt tömma tarmen minst varannan timme. Jättelöst gröt- och vattenkonsistens. Känns ungefär som skov-smärtor men vill minnas att skoven tidigare kommit mer smygande. Hur akut kan ett skov komma? Eller är det troligare att jag åkt på någon magsjuka? Är det bara vänta och se som gäller? En magsjuka borde ju ge med sig på några dagar?

Hälsningar Maria



Svar från gastroenterologen



Hej Maria



Ett skov av Crohns sjukdom kommer ofta smygande men kan ibland debutera mer akut. Om symtomen kvarstår mer än ett par dagar bör man kontakta sin läkare för att bedöma om det rör sig om ett skov eller kanske en helt vanlig magsjuka.



Med vänlig hälsning

Perjohan Lindfors

Gastroentrolog
SEHUG140103 & SEHUG140103a
Hej.
Det var drygt 1,5 år sedan vi upptäckte att jag hade Crohn och jag startade direkt behandling med TNF-hämmare. Den andra november (i år) fick jag operera bort en del av min tarm. Jag började få blod i min avföring ca en vecka efter operationen och är jätte bekymrad eftersom läkarna sa att efter operationen så kommer jag att må bättre eftersom jag nu räknas som "crohn fri". De varnade även om att den kan återkomma men det skulle ta lång tid inn1an den gjorde det. Hursomhelst min fråga är. Nu när jag fått blod i min avföring är det ett symptom på att sjukdomen är tillbaka? PS: Jag får panik och jag vill verkligen veta så kan ni snälla svara så fort ni läser detta mejl.


Hej
Det är bra att du berättar för din läkare att du ser blod i avföringen eftersom det är viktigt att utreda huruvida blödningarna beror på att din Crohn eller ej. Det finns flera andra orsaker till att du ser blod i avföringen (tex hemorrojder), men inflammatorisk aktivitet i tarmen bör uteslutas.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterlog
SEHUG130095g
Hej!

Jag har i över 6 år haft besvär med magen och fick först diagnosen IBS (Irritable Bowel Syndrome, känslig tarm på svenska). Har ofta svåra smärtor, lösa avföringar och enorm trötthet. Senaste 7 mån har dock mönstret förändrats så smärtorna faktiskt har minskat, men avföringen har blivit väldigt slemmig och frekvensen ökat. Ibland kan jag ha avföring upp till 8 gånger på en dag. Sökte då igen för det, och nu är det snart dags för koloskopi eftersom calprotectinet var 1300. Men nu har besvären minskat, och det känns som om "skovet" har gått över. Kommer man ändå kunna se något på tarmen om det var/är något där? Jag nästan önskar diagnosen Crohns så att jag kan får hjälp och få prova på andra läkemedel än de jag har idag som inte hjälper.



Tack på förhand!



Hälsningar Malin



Svar från gastroenterologen:



Hej Malin

Ett Calprotectin värde på 1300 är högt och talar starkt för inflammatorisk tarmsjukdom (IBD- t.ex. Crohns sjukdom eller Ulcerös colit). Själva diagnosen kan dock inte ställas endast på det höga calprotectinvärdet – man gör därför som i ditt fall en fortsatt utredning med i första hand coloscopi för att ställa diagnos och ge lämplig behandling. Jag tror inte att det faktum att dina symtom har minskat påverkar utfallet av coloscopin- finns det inflammation i tarmen så kommer man således att kunna se denna.



Med vänlig hälsning

Perjohan Lindfors

Gastroenterolog
SEHUG140103 & SEHUG140103a
Den exakta orsaken är ännu inte känd. Man vet att arvet spelar en stor roll, men att olika omgivningsfaktorer spelar in. Mag-tarm-kanalens unika funktion, med 3-4 kilo bakterier i tjocktarmen, som behövs för tarmens normala funktioner (bl.a hjälpa till med ”matsmältningen” och viss vitaminproduktion) är unik.



Det krävs en mycket specifik och snillrik uppbyggnad av tarmslemhinnan, för att hålla de ”duktiga bakterierna” på plats kvar i tarmen, men vid behov effektivt och framgångsrikt kunna bekämpa inkräktare som ”elaka” bakterier, virus och/eller parasiter. Det finns vetenskapligt stöd för att det är just detta som haltar vid Crohns sjukdom – kroppens immunförsvar orkar inte hålla de ”snälla” bakterierna på plats utan blir onödigt aktiverat, sätts i förvarsposition och till följd utvecklas en kronisk inflammation i tarmslemhinnan.



Detta ger upphov till de klassiska besvären vid Crohns sjukdom som diarréperioder, magsmärtor, feber, viktminskning och eventuellt blod i avföringen.
SEHUG140103 & SEHUG140103a
Hej.Jag går just nu igenom en skilsmässa och det är stressande situation. Jag märker att jag har blivit sämre i magen: har ont, diarre flera gånger per dag och även på natten. Jag har ingen aptit, men det kan ju också bero på situationen. Frågan är om stressen gjort så att jag hamnat i ett nytt skov, eller är det bara en normal reaktion på stressen? Jag har haft flera skov sedan jag fick diagnosen 2004. När är det dags att söka hjälp för dem?

Mvh Lisa



Svar från gastroenterologen



Hej Lisa

När man går igenom jobbiga perioder i livet kan det hända mycket med kroppen, t.ex. kan aptiten bli sämre och ibland tappar man en del vikt på grund av detta. Stress kan också påverka känsligheten i mag-tarmkanalen och ge upphov till symtom. Har man inflammatorisk tarmsjukdom så är det inte helt ovanligt att man tidsmässigt kan se ett samband mellan ett skov och en stressig period i livet, orsaken till detta är okänd men många patienter vittnar om en sådan koppling.



Eftersom du nu har symtom är det viktigt att du kontaktar din läkare för bedömning om det handlar om ett skov av sjukdomen eller om dina symtom är strikt ”stressrelaterade”.



Med vänlig hälsning

Perjohan Lindfors

Gastroenterolog
SEHUG140103 & SEHUG140103a
Hej! Jag har Crohns sedan 20 år och opererade bort 50 cm av tjocktarmen för sju år sedan. Sedan dess har jag haft i genomsnitt ett litet skov per år som snabbt gått att behandla.<br />
Mitt problem är att magen ofta blir som en hårt pumpad ballong och smärtar. Det kan hålla i sig i några timmar till flera dagar. Det konstiga är att avföringen är ok, dvs. inget blod.<br />
Men dessa dagar orkar jag inte jobba, för jag blir helt slut. Har provat med att ändra kosten m.m. men jag kan inte se något mönster, och blir frustrerad över hur lite jag kan påverka situationen. Vad kan det bero på tror du?<br />

Victoria<br />

Svar från gastroenterologen:<br />

Hej Victoria <br />
När man blir opererad för Crohns sjukdom så syr man ihop tarmen efter att man avlägsnat det inflammerade partiet. När "skarven" sedan läker ihop så kan det bli lite trångt och stelt i detta område (stenos). Detta kan medföra att det ibland blir ett tillfälligt stopp som gör att tarmen ovanför detta område "blåser upp sig" p.g.a. ett ökat tryck när tarmen försöker driva fram tarminnehållet genom det trånga partiet.<br />
När trycket blir tillräckligt högt kan avföringen passera, och symtomen släpper. Man kan även tänka sig att det finns aktiv inflammation som gör att tarmen blir trängre i detta område, och ger symtom som beskrivits ovan.<br />
Det bästa sättet att ta reda på vad som ligger bakom är att göra en koloskopi och inspektera området. Om det ser trångt ut kan man ibland vidga det trånga partiet genom att blåsa upp en ballong i stenosen. Om man ser aktiv inflammation kan ytterligare medicinsk behandling vara aktuell. <br />

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
SEHUG140103 & SEHUG140103a
Min son på 12 år med Crohns sedan 4 år har mycket problem med värk i fötter och muskler efter t ex gymnastik och fysisk ansträngning. Är det vanligt hos Crohn-patienter och vad beror det i så fall på?

Carina

Svar från gastroenterologen:

Hej Carina
Vid inflammatorisk tarmsjukdom (t ex Crohns) kan man ha samtidiga besvär från leder, ibland mer ospecifik värk men ibland också så kallad reaktiv artrit dvs en inflammatorisk reaktion i leden som är kopplad till inflammationen i tarmen. Om man har sådana besvär ska man ta upp det med sin ansvariga gastroenterolog.
Din sons besvär kan förstås bero på något helt annat men då det ibland finns ett samband med Crohns så är det viktigt att ta upp frågan.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
SEHUG120002h
Hej! Jag har förmodligen Crohns, eftersom det ligger i släkten. Under mer än ett år har jag fått behandla mig själv med kortison. Det började med att jag hamnade på sjukhus av näringsbrist, viktminskning och enorm smärta i övre buk och rygg. Efter röntgen såg man inflammationen, som sedan behandlades med kortison FÖRE rektoskopin.



Vi rektoskopin var inflammationen borta och man såg ingenting. Nu har jag upprepade skov trots kortisonet. Jag går även ner i vikt och har näringsbrist. Jag tar två 10 mg tabletter dagligen. Om jag slutar med kortisonet får jag enorma smärtor igen.



Jag har hört talas om kortisonsprutor och undrar om det vore mer effektivt eftersom det verkar lokalt. Väntar nu på en ny undersökning, där de vill att jag slutar med medicinen och insjuknar med flit... Är inte det här farligt, eftersom jag verkar vara på gränsen redan MED medicinen? Har hört att inflammationen kan spricka, eller sprida sig och orsaka livsfarliga skador.



Amanda



Svar från gastroenterologen:



Hej Amanda

Man kan ha mag-tarmsymtom av många olika skäl. Det är viktigt att man ställer rätt diagnos innan man börjar med en potent behandling som t.ex. kortison. Jag tror inte att det är någon fara om du håller upp med medicineringen och gör en ny utredning efter en period utan kortison.



Med vänlig hälsning

Perjohan Lindfors

Gastroenterolog
SEHUG140103 & SEHUG140103a
Hej!
Vi har en dotter på 10 år som har haft kraftiga buksmärtor i flera år, och som tidigare fått diagnosen Crohns sjukdom och blivit behandlad med salazopyrin och Prednisolon. Diagonsen ställdes av patolog på Karolinska efter två skopi-undersökningar som visade ett flertal inflammationsområden i såväl biopsi och med blotta ögat i kameran. Men 2010 gjordes alla skopier om igen, då med full medicinering av Salazopyrin och då med bara ett fåtal inflammationsställen och mina frågor är nu:
1: Kan man på det ”patologiska planet” ta bort inflammationen i tarmen när man äter medicin?
2: Kan man avskriva en diagnos som är satt som Crohns och ersätta den diagnosen med funktionella buksmärtor? För detta är precis vad som har hänt i detta fall.
3: Vad betyder då funktionella buksmärtor?
4: Det sista jag vill fråga är finns det någon specialistmottagning på barnbuksmärtor? för nu får det räcka, vår dotter har varit hemma från skolan i 5 veckor utan att få någon som helst hjälp från sjukvården i Västmanland.

Jag vet att det är många frågor men vi får inga svar av vår gastroenterolog, så nu hoppas vi få svar av er.

Tack på förhand
Kristoffer och Maria

Svar från vår gastroenterolog:


Hej Kristoffer och Maria,

1. Crohns sjukdom är en kronisk sjukdom men kan behandlas medicinskt så att inflammationen inte längre går att se endoskopiskt eller mikroskopiskt. Sjukdomsförloppet är mycket individuellt och behandlingen kan se olika ut i det enskilda fallet
2. Jag tycker inte att en tidigare klarlagd diagnos kan avskrivas men det kan absolut vara så att sjukdomen är så välbehandlad (i så kallad remission) att den inte ger några som helst symtom. Om man då trots allt har symtom och man inte kan se några tecken till inflammatorisk aktivitet i mag-tarmkanalen kan man tänka sig att dessa symtom har annan orsak än Crohns sjukdom
3. Funktionella buksmärtor beror på en "ökad känslighet" i mag-tarmkanalen som gör att man kan få symtom (buksmärta) av de händelser som normalt sker, dvs att mag-tarmkanalen hanterar maten.
4. Den högsta kompetensen brukar finnas på det universitetssjukhus som servar det län man bor i . Jag tror att det i ert fall är akademiska sjukhuset i Uppsala där det finns mycket kompetenta barngastroenterologer

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolg
SEHUG120002h
Hej, Först vill tacka er for en superbra hemsida om Crohn. Jag har haft Crohns sjukdom i ca 10 år. Jag bor inte i Sverige just nu. Jag jobbar utomlands sedan cirka 5 ar. För en månad sen tog jag blodprover och då upptäcktes det att blodvärdet (hemoglobinet) hade gått ner drastiskt. Läkaren gav mig rådet att ta emot blod direkt. Jag fick då tre påsar blod. Det var tredje gangen som jag fick blod. Är det vanligt att folk med Crohns sjukdom får blod ofta?

MVH Mamun

Svar från gastroenterologen:

Hej Mamun
Kul att du uppskattar vår hemsida!
Om man har Crohns sjukdom och inflammationen i tarmen är aktiv kan detta leda till blödning från den inflammerade slemhinnan som i sin tur visar sig vid blodprovstagning som ett lågt Hb (hemoglobinvärde). Om Hb värdet är riktigt lågt kan det bli aktuellt med blodtransfusion. Förutom att rätta till blodbristen är det då viktigt att man ger en bättre behandling mot grundorsaken alltså tarminflammationen så att man ej riskerar att sjudomen försämras och att blodbristen återkommer.
Ibland kan man vid Crohns sjukdom också få blodbrist pga. svårighet att ta upp järn och B-vitaminer i tarmen. Jag tycker att du ska ta kontakt med din gastroenterolog för diskussion och utredning av vad som orsakar blodbristen i just ditt fall. På basen av en sådan utredning kan man sedan tillse att du får adekvat medicinsk behandling för din grundsjukdom.
Det är inte så vanligt att man behöver ge blodtransfusion men detta krävs ibland om Hb-värdet är riktigt lågt.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
SEHUG120002h
Förekomsten av Crohns sjukdom är mycket varierande beroende på var i världen man mäter – det är vanligare i den industrialiserade världen som Europa och norra USA, men ovanligt borta i Sydostasien som i Japan.



I Sverige räknar man med att ca 0,2% av befolkningen eller 15.000 – 35.000 har sjukdomen. Osäkerheten i det exakta antalet beror delvis på regionala skillnader inom landet och att sjukdomen många gånger kan börja med smygande symptom.r vanligt är det med Crohns sjukdom?
SEHUG140103 & SEHUG140103a
Hej,
Efter att ha haft en relativt lugn period med min Crohns, har en del gamla och välkända tecken börjat dyka upp igen. Trötthet, illamående, ont i magen, ömhet över vissa områden och en väldigt varierad avföring i både färg och form. Har även haft känningar över gallan och vid dessa tillfällen har avföringen varit mer åt det ljusare hållet. Är det så att jag återigen är på väg in i ett skov, eller kan det vara så att det förra aldrig riktigt gav sig, då jag snabbt fick fasa ut kortison, då det visade sig att jag inte tålde den alls? Äter för närvarande inga behandlade mediciner. Tacksam för svar.

Med vänliga hälsning, Cecilia

Svar från gastroenterologen:

Hej Cecilia,
Då du nyss haft skov med extra cortisonbehandling och snabbt fått nya symtom så kan man nog betrakta det som om detta skov ej gett med sig, speciellt eftersom du snabbt fasade ut din cortisonbehandling.

Du behöver sannolikt ny medicinsk behandling som du tål bättre och som kan fullföljas.
Jag tycker att du ska kontakta din gastroenterolog för diskussion kring fortsatt behandling.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
SEHUG120002h
Jag har en son som är född 1989 och fick diagnosen Crohns som 12-åring år 2001. Han har haft två skov, fick astronautkosten och blev frisk.

Nu är han 22 år och bor inte hemma längre. Han är nu dålig, har ont i magen och lös avföring flera gånger om dagen, kräkningar, trötthet, feber i bland, och har gått ner 10 kilo i vikt. Läkarna tog blodprov när han hade skov och var jättesjuk, men det var negativt. Han lämnade ett avföringsprov som också var negativt, så nu vill läkaren på gastroavdelningen inte gå vidare med honom, utan hänvisar till vårdcentralen.

Min son sover nu hela dagarna och har ingen ork att göra något. Vad kan jag göra?

Marie, orolig mamma


Svar från gastroenterologen:

Hej Marie
Eftersom din son har diagnosen Crohn och nu mår dåligt så är det väldigt viktigt att utesluta aktiv inflammation i tarmen som orsak till att han nu mår dåligt. Blodproven kan se normala ut, trots att man har symtomgivande inflammation.

Avföringsprovet (jag antar att det handlar om calprotectin) är mer känsligt för att påvisa inflammation, men även om detta prov är negativt så brukar man gå vidare med koloskopi (endoskopisk undersökning av tjocktarmen och nedre delen av tunntarmen) för att vara säker på att det inte rör sig om ett skov av Crohns sjukdom. Man bör även överväga någon form av bedömning av tunntarmen (t.ex. magnetkamera) för att utesluta ev. inflammation i detta område.

Om ni inte kan få någon hjälp via gastromottagningen så tycker jag att ni ska söka upp annan läkare, t.ex. på vårdcentralen, för att diskutera vidare utredning.

Det kan naturligtvis finnas annan orsak till de symtom din son uppvisar, men eftersom han tidigare fått diagnosen Crohns sjukdom så måste man vara säker på att sjukdomen inte aktiverats innan annan orsak överväges.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
SEHUG120002h
Jag har lite funderingar på det här med ärftligheten kring Crohn sjukdom. Min man och jag har fått besked om att båda våra döttrar bär på den här särskilda genen, HLA B27. Den yngsta tjejen är 8 år och sjuk. Hon har tarminflammation, ledbesvär, kronisk ögoninflammation och astma. Den andra tjejen, som är 12 år, har problem med magen och är nu under utredning.



Nu till frågan: om båda föräldrarna bär på genen, är risken då större för barnet att utveckla en autoimmun sjukdom än om bara en av föräldrarna är bärare av genen?



Camilla



Svar från gastroenterologen:



Hej Camilla

Att vara positiv för HLA B27 innebär inte att man säkert får en inflammatorisk sjukdom (leder, ögon, tarm). De flesta som är positiva för HLA B27 får inte någon inflammatorisk sjukdom. Om man i stället vänder på resonemanget och utgår från de som redan har en sjukdom eller symptom på vissa sjukdomar (t.ex. Bechtrew, vissa artriter eller bindhinneinflammation i ögat) så har de flesta ett positivt prov för HLA B27. Det krävs också andra faktorer för att sjukdom ska bryta ut. Dessa faktorer är ofullständigt kända.



Man ärver ju två uppsättningar av alla gener (en från far och en från mor). Jag har sökt i litteraturen och pratat med en kollega som är reumatolog, det jag får fram är att det räcker med en HLA B27-positiv genuppsättning för att ge ökad risk för sjukdom. Således bör inte risken öka om man får HLA B27-positiva gener från båda föräldrarna.



Med vänlig hälsning

Perjohan Lindfors

Gastroenterolog
SEHUG140103 & SEHUG140103a