Ställ en fråga

Vill du ha ett personligt svar på en fråga som rör inflammatorisk tarmsjukdom som t ex Crohns sjukdom eller ulcerös kolit, kan du här ställa en fråga och få svar från någon av våra fyra experter. Svar på din fråga får du inom cirka 3 veckor. Var beredd på att din fråga kan komma att publiceras om den bedöms vara av allmänt intresse.

Ställ en fråga

Vanliga frågor om Crohn/UC

En person med Crohns sjukdom måste uppsöka toalett fler gånger per dag än en frisk person. Men hur många gånger per dag i genomsnitt behöver en person med Crohns gå om man inte är stomiopererad? Om operation är gjord, går då personen på toaletten lika ofta/sällan som en frisk person?

En bra mage/tarm antar jag är när toalettbesök sker en gång per dag om man bortser från vattenkastning. Hur ofta måste man tömma stomin? Kan detta ses som en funktionsnedsättning? Hur aktivitetsbegränsar sjukdomen i regel personen med Crohns?

Camilla


Hej Camilla!
Hur ofta man behöver tömma tarmen är väldigt individuellt. Allt mellan tre gånger i veckan till tre gånger om dagen betraktas som normalt.

Om man har inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) kan detta också påverka frekvensen. Om man har aktiv inflammation, så kan man behöva gå oftare, liksom om man genomgått tarmkirurgi där delar av tarmen tagits bort.

Hur ofta man behöver tömma en stomi beror främst på vilken del av tarmen som är kopplad till stomin. Om det är en tunntarmsstomi är avföringen lösare och stomin behöver tömmas oftare än en tjocktarmsstomi.

Vad gäller frågan om funktionsnedsättning efter stomioperation så måste detta bedömas i det enskilda fallet, beroende på ett flertal faktorer såsom typ av stomi, yrke, den individuella upplevelsen m.m. Många stomiopererade upplever dock att de kan leva ett helt normalt liv efter operationen.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
Kan man snusa om man har Crohns sjukdom? Om inte, varför? Tacksam för svar!

Lisa


Hej Lisa
Det finns starka samband mellan en debut/försämring/mer svårbehandlad inflammation vid Crohns sjukdom om man samtidigt röker. Därför rekommenderar vi alltid patienter med Crohn att inte röka.

När det gäller snusning så har en studie visat att enbart snusning till skillnad mot rökning inte ökar risken att få Crohns sjukdom. Samtidig rökning och snusning ökade dock risken att få Crohns sjukdom mer än enbart rökning.

Det är däremot inte studerat om snusning försämrar Crohns sjukdom om man redan är sjuk.
Då det handlar om tobak i båda fallen så kan man misstänka att det finns en negativ effekt på inflammationen om man redan har Crohns sjukdom och snusar, men detta samband är således inte vetenskapligt bevisat

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
Hej!
Jag har 10 cm svullnad/inflammation i tunntarmen, nästan övergång till tjocktarmen, tagit budesonid i en månad utan bättre resultat av att svullnad ej gått ner, för en månad sedan hade jag 154 i CRP, idag 24, ska börja med prednisolon imorgon, under utredning av Crohns men ej fastställt, finns det någon risk att det kan gå över till cancer? Nu kanske jag inte gav noggrann fakta, gjort koloskopi och gastro. Svullnad i tunntarm fann dom på magnetröntgen.

Tacksam för svar.


Hej,
Jag tror precis som din läkare att man i första hand bör misstänka Crohns sjukdom i tunntarmen, för vilket du också fått behandling. Att ditt CRP-värde gått ner betyder att den inflammatoriska aktiviteten minskat när du medicinerat med budesonid. Om dina symtom ej minskat kan detta bero på att det inflammerade partiet i tarmen trots minskad inflammatorisk aktivitet fortfarande är stelt och förträngt. Man kan då som i ditt fall pröva annan antiinflammatorisk medicinering. Cancer i tunntarmen är ett ovanligt tillstånd, inflammation i tunntarmen övergår inte i cancer.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
Hej!
Först måste jag säga att er hemsida är kanonbra! Jag är en medelålders man som har levt med Crohns sjukdom nu i två år, och det har varit rätt dramatiskt för mig, med bland annat flera operationer och sjukhusvistelser.

När allt lugnade ner sig fick jag biologisk behandling som gjorde att jag mådde mycket bättre och gick upp till en normal vikt. Har några frågor jag tänkt på rätt mycket, hoppas ni kan svar på dessa och kanske de hjälper någon annan.

1. Sist jag fick ett skov så mådde jag otroligt dåligt, eftersom det kom så fort! Min fråga är, kan man dö av ett skov? Och, kan man dö av tarmoperationer?

2. Jag står på biologisk behandling med gott resultat. Min medicinläkare säger att om jag ska skaffa barn så finns det ingen forskning på om det skulle påverka det eventuella fostret när en man har tagit medicinen. Så jag fick tipset att avbryta den biologiska behandlingen om jag planerar att skaffa barn. Tydligen kan kvinnor fortsätta med behandlingen. Frågade på Apoteket men de sa att jag skulle kontakta tillverkaren. Hur ställer ni er till min fråga?

3. Har också en kontroversiell fråga och jag skulle gärna vilja få ett svar utan några moraliska aspekter. Har sett forskningsresultat från USA om att cannabis skulle vara bra för Crohns sjukdom. Jag röker inte själv cannabis, är bara intresserad av vad en läkare från Sverige säger om cannabis och Crohns sjukdom, rent medicinskt.

Robert


Hej Robert, roligt att höra att du uppskattar vår hemsida! Här kommer svar på dina frågor:

1. Inflammatorisk tarmsjukdom (t.ex. Crohn) kan ibland vara ett mycket allvarligt tillstånd som kräver snabba medicinska och/eller kirurgiska insatser. All potent medicinering och större kirurgi är förenad med vissa risker, men med dagens metoder är risken att avlida av komplikationer till sådan behandling extremt liten. Vid symtom på ett skov är det viktigt att man snabbt kontaktar sin läkare för utvärdering och ställningstagande till eventuell tilläggsbehandling, så att man bromsar upp den ökade inflammatoriska aktiviteten så snabbt som möjligt. Risken att bli riktigt allvarligt sjuk minskar betydligt om man inte går obehandlad med svåra symtom under lång tid.

2. Medicinering vid planerade försök att bli gravid rekommenderas ännu inte för kvinnor även om det finns ett flertal helt normala graviditeter rapporterade vid användande av biologiska läkemedel. För män finns inga sådana rekommendationer.

3. Det har under de senaste åren kommit en del rapporter om att vissa ämnen i cannabis kan påverka inflammationen vid Crohns sjukdom positivt, man tror att dessa ämnen kan stärka tarmens barriärfunktion och på så vis minska inflammationen. Fler och större studier behövs för att bevisa denna tes och man kan i dagsläget inte rekommendera sådan behandling.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
Hej,
Crohns sjukdom är en kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom. Man tror att den ”kroniska inflammationen i kroppen” kan ge upphov och utvecklingen av även helt andra besvär.

Det är ganska vanligt (ca 20%) av de som har Crohns sjukdom, att man även kan få varierande grad av inflammatoriska ledbesvär, sk (reaktiv) artrit. Det finns även risk att få hudbesvär som fistlar, dvs inflammatoriska gångar från tarmen ut till huden.

Det är även viss ökad risk att få psoriasis, knölros och en sorts ”immunologisk sårbildning” (som t.ex Afte i munnen eller Pyoderma gangrenosum på underben). Med effektiva läkemedel kan detta behandlas.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
Hej!
Jag har fått diagnosen Crohn för snart 1 år sedan och jag har börjat få ont i tårna och ibland även fingrarna. Jag har hört att man kan få ledvärk om man har IBD. Vad kan jag göra för att det ska bli bättre? Jag har också börjat tappa ovanligt mycket hår, vad kan det bero på, kan det ha ett samband med IBD?

Hälsningar Lena


Hej Lena
Det stämmer bra att man kan få ledproblem när man har Crohns sjukdom eller annan inflammatorisk tarmsjukdom (t.ex. ulcerös colit). Ofta blir ledsymtomen bättre i takt med att man når ett gott resultat av behandlingen av själva tarminflammationen men ibland kan man ha ledproblem trots att tarminflammationen är välbehandlad. Om detta är fallet kan det vara av värde att få träffa en reumatolog för bedömning och ställningstagande till om ledproblemen kräver någon specifik behandling. Vad det gäller håravfall kan detta ibland bero på brist på t.ex. B12 eller folsyra (B-vitaminer), dessa värden kan kontrolleras med enkla blodprover och om man finner en brist kan man få vitaminersättning vilket brukar leda till att symtomen minskar. Ibland kan också kroppen reagera på att man generellt sett är mer sjuk och detta kan ibland också leda till ett visst håravfall, men detta brukar avta i takt med att den underliggande sjukdomen behandlas.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
Hej!
Jag har Crohns sjukdom sedan snart 5 år tillbaka. För drygt ett år sen opererade jag bort en förträning i slutet av tunntarmen med övergången mellan tunn- och tjocktarm. Inflammationen kom tillbaka snabbt och för tillfället får jag TNF-hämmare som har gjort att jag inte har någon aktiv inflammation i tarmen. Proverna är bra (inkl calprotectin) och koloskopin visade en frisk tarm. Trots att jag borde må bra och tarmen har varit inflammationsfri i flera månader mår jag inte helt bra. Jag är fortfarande väldigt trött och det är tröttheten jag upplevt som jobbigast med min sjukdom. Jag är betydligt piggare än innan jag började med TNF-hämmare då jag hade haft skov i ett halvår, men min energi är mycket begränsad fortfarande. När jag pluggat eller jobbat i några timmar är det som att all energi försvinner och jag blir totalt utmattad, behöver vila/sova och en promenad känns jobbig. Tröttheten kommer av både fysisk och mental ansträngning. Jag sover ordentligt, äter regelbundet, tränar när jag orkar och promenerar varje dag. Jag har inga stora problem med magen förutom ett jobbigt illamående. Mitt blodvärde är bra, jag har ingen järnbrist och äter tillskott av B12. Är det vanligt att man fortsätter vara såhär trött även när inflammationen har läkt ut? Vad kan jag göra åt det? Vad kan det bero på? Jag har som sagt redan regelbundna vanor och sover ordentligt. Rubbar jag på något av detta blir tröttheten ännu värre. Jag oroar mig för att inte orka klara av ett heltidsjobb och ha ett socialt liv. I nuläget orkar jag inte ens en av dem. Hälsningar!


Hej,
Det verkar som om din tarminflammation är under bra kontroll med din nuvarande behandling. Om man har haft ett långvarigt skov kan man bli mycket trött och tagen under den aktuella inflammationen men detta kan förstås också hänga kvar en period även när man fått inflammationen under kontroll.
Det är dock viktigt att man säkerställer att man inte har brister till följd av inflammationen och/eller tidigare operativa ingrepp. Man bör alltid kontrollera järnvärde, B12 (även om man har behandling) samt folsyra som är en annan typ av B-vitamin som man kan ha brist på i din situation. Om dessa prover är normala bör man också överväga andra orsaker till trötthet som t.ex. störningar i ämnesomsättningen som också kan kontrolleras med ett enkelt blodprov. Även prov för D-vitaminbrist kan behöva kontrolleras.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
Hej, fick diagnosen Crohns sjukdom för 11 år sedan, men som blivit sämre med åren. Har nu blivit insatt på kortison. Min fråga är om man får kortare livslängd av Crohns samt vilka är följdsjukdomarna?

mvh Anna


Hej Anna
Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som ofta kräver livslång medicinsk behandling. Målet med behandlingen är förstås att patienten ska ha så lite symtom som möjligt men det är också viktigt att men behandlar så effektivt så att inflammationen i tarmen är inaktiv (i remission) . Man försöker alltså hitta en långsiktig underhållsbehandling som uppfyller dessa mål så väl som möjligt. Trots detta kan inflammationen ibland blossa up (skov) och man kan behöva t.ex. tillfällig kortisonbehandling för att minska på den inflammatoriska aktiviteten. Om detta sker ofta bör man förstärka underhållsbehandlingen.

Livslängden påverkas inte om man har en välbehandlad Crohns sjukdom. Ibland kan man vid Crohns få besvär med fistlar (falska gångar mellan tarm och hud eller andra organ) samt strikturer (trånga partier i tarmen). Dessa tillstånd uppträder bara hos en del av patienterna med Crohns sjukdom och kan behöva särskild behandling. Vissa får också problem med leder, hud och ögon.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
Hejsan!
Har en liten fråga. Det är så att jag väntar att få komma till koloskopiundersökning för att titta hur tarmen ser ut. Hade ett kalprotektin på 450, men mår inte dåligt för övrigt. Brukar vara blandad avföring jag har, både hårt och löst, mest åt det lösa hållet men inte diarré. Har inget blod i avföringen har kollat det, har aldrig ont i magen, bara lätt illamående till och från. Brukar vara gasig ofta, men inget jag tycker är jobbigt. Brukar faktiskt känna av illamåendet mest i samband innan mens och under mens. Har ingen i släkten familjen som har ngn kronisk tarmsjukdom och har aldrig sprungit på toa flera ggr per dag, går endast en gång per dag ibland inte ens varje dag. Min fråga är, kan man ha högt kalprotektin utan att ha ngn tarmsjukdom?


Hej,
Calprotectinvärdet kan vara högt utan att det föreligger inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) men det är alltid viktigt att följa upp ett förhöjt värde med en coloscopiundersökning för att få svar på frågan om IBD föreligger.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
Hej!
Jag är en man i 32 års ålder som har fått diagnosen IBS, min far har Ulcerös kolit vilket gör risken större att även jag skulle få Ulcerös kolit. Mina problem började för 4 år sen vilket då var blodig diarré och magsmärtor i perioder (höll i sig i ett par veckor åt gången). Efter 1 år (i samband med barn) så gick problemet över till att vara konstant. Sjukvården har genomfört 2 koloskopi, 1 gastroskopi samtliga med provtagning, CT-röntgen och en hel del prover varpå man konstaterar att blodet troligen kommer från en spricka (vilket verkar stämma då det slutat för några år sen) och då inga fynd/inflammation funnits så har diagnosen blivit IBS.

Idag har jag följande problem :
‐ Mer eller mindre konstant svullen och smärtsam mage
- Diarré och yrsel när skoven är som värst
‐ Mer eller mindre konstant illamående och små uppstötningar
‐ Problemet blir mycket värre när jag inte följer mitt dagliga schema, ex om man ska bort på middag eller åka en sväng till storstaden.
‐ Skoven kommer med någon veckas mellan rum och sitter i allt från par dagar till någon månad.
‐ Under skov blir rygg och axlar stela vilket leder till andra problem.
‐ Oftast vaknar jag utan magsmärtor på morgonen men det tar inte många minuter innan de är igång.
‐ Jag ser inte att maten gör någon större skillnad på tillståndet (har provat utesluta vissa typer av mat/dryck).

Har aldrig rökt eller snusat, dricker inte heller kaffe. Jag har provat 3 olika antidepressiva på låg dos där amitriptylin har visat sig göra störst skillnad även om det är blygsamt. Nackdelen är biverkningar som nästan är värre. Idag tar jag ingen medicin alls. Mitt magbesvär ställer verkligen till det i mitt liv och gör att jag har blivit mycket osocial. Frågan är om det kan vara Ulcerös kolit jag trots allt har? Enligt en artikel i kvällspressen så kan kortison hjälpa? Är detta värt att prova i mitt fall? Har du några andra förslag som kan öka min livskvalité? Tacksam för din insats!
Mvh J


Hej,
Eftersom du är noggrant utredd just för att utesluta inflammatorisk tarmsjukdom (t.ex. ulcerös colit) så tycker jag inte att du ska oroa dig för att du har fått fel diagnos. Typiskt för IBS-symtom är att besvären kommer och går. I vissa perioder är symtomen besvärligare och i perioder mår man bättre. Du har fått behandling med antidepressiva läkemedel i lågdos vilket i många fall hjälper till att minska känsligheten i tarmkanalen (ta bort luft) och på så vis minska symtomen. Det är också viktigt att äta regelbundet, undvika att äta för fort och för stora portioner vilket kan leda till ökade besvär. Du beskriver att du ofta får mer besvär när du avviker från dina rutiner vilket är vanligt. Regelbunden motion är också viktigt för att minska symtomen. När det gäller den medicinska behandlingen så får man prova sig fram. Du beskriver att du har haft viss effekt när sådan behandling provats så det kanske är klokt att prova ytterligare preparat för att se om något kan hjälpa dig att minska dina symtom utan att du får för mycket biverkningar. Psykologisk behandling t.ex. KBT eller hypnosterapi kan fungera väl men tyvärr finns sådan behandling bara att tillgå i vissa delar av landet. Andra tekniker som t.ex. yoga kan vara till nytta för att lära sig slappna av djupt men där finns det inte så starka vetenskapliga belägg. Jag tycker att du ska söka upp din doktor igen för att diskutera vad som ytterligare kan göras för att minska dina symtom.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
Hej,
De besvär och symtom som Crohns sjukdom kan ge är mycket beroende på var i tarmen sjukdomen sitter. Det vanligaste stället som drabbas är i slutet av tunntarmen och därefter i början av tjocktarmen. Nästan hälften av de med Crohn har bägge dessa områden engagerade. Crohn kan dock i princip sitta var som helst i mag-tarmkanalen från munhålan och matstrupen ner till ändtarmen.

De besvär de flesta har är: Magsmärtor (eventuellt med illamående och kräkning), diarré, viktnedgång, feberperioder, blod i avföringen, hudbesvär som oförklarliga sår (ofta runt ändtarmen) och ledbesvär. Lider man av dessa besvär ska en undersökning hos läkare genomföras, och i första hand hos sin husläkare/vårdcentral.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
Hej!
Jag skulle vilja veta om det finns några direkta följdsjukdomar vid Crohns. Jag fick diagnosen -08 men varit sjuk ett bra tag innan det. Om jag tänker tillbaka så är det nog ända sedan tonåren. Under det senaste året har jag börjat få ont i leder och kroppen i övrigt. En del av problemen känner jag av mer eller mindre hela tiden. En del kan komma och gå över en dag. Jag är väldigt trött trots att jag äter cyanokobalamin. Dessutom tappar jag väldigt mycket hår mellan varven. Mot min Crohn får jag TNF-hämmare och mesalazin. TNF-hämmaren har mer eller mindre gett mig ett nytt liv. Evigt tacksam för den. Frågan är mest om detta är vanligt eller något jag ska söka vidare för.

Tack på förhand!
Mvh Johanna


Hej Johanna
Om man har inflammatorisk tarmsjukdom (t.ex. Crohns sjukdom) så är det relativt vanligt förekommande med symtom från leder och muskler. Det brukar vara bra att få träffa en reumatolog för bedömning och ställningstagande till ev. behandling. Vad gäller håravfall så är det viktigt att kontrollera så att man inte har någon brist på B-vitamin (du har redan B12-medicinering men även folsyra som är ett annat B-vitamin bör kontrolleras) och järn.
Detta kan kontrolleras med enkla blodprover hos din gastroenterolog eller vårdcentral.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
Hej!
Har haft Crohns i 3 år, inga problem sedan jag fick min diagnos, bara lite blödningar till och från men sen inget mer. Min fråga är: hur ser forskningen ut, och vilka framsteg har man kommit fram till under det senaste året och vad kan vi räkna med inom några års tid? Bot kommer nog inte inom min livstid men kanske någon specialbehandling och bättre svar på varför man fått sjukdomen etc?

Tackar ödmjukast. Tomas


Hej Tomas,
Det pågår mycket intensiv forskning vad gäller inflammatorisk tarmsjukdom (IBD – tex Crohn och ulcerös colit).

En del av forskningen syftar till att bättre förstå uppkomstmekanismen och vad som styr hur och varför olika individer drabbas på olika sätt.
Stort fokus ligger också på att hitta bättre behandlingsalternativ där man med hjälp av ”målstyrda läkemedel” kan gå in och påverka just de mekanismer som ligger bakom att kroppen skapar den ”onödiga” inflammatoriska reaktionen i tarmen som ligger bakom dessa sjukdomar.

Ett stort framsteg har varit utvecklandet av de nya ”biologiska” läkemedlen där man ger antikroppar riktade mot ”nyckelsubstanser” i den inflammatoriska processen. Detta har möjliggjort att vi idag kan behandla de svårast drabbade på ett mycket mer effektivt sätt. Forskningen syftar nu till att förbättra denna grupp av läkemedel ytterligare.

Jag tror att vi under de närmaste 10 åren kommer att se en mycket snabb utveckling vad gäller läkemedel vid IBD, men precis som du nämner i ditt brev kommer det nog att dröja innan vi helt kan bota dessa sjukdomar.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
Hej, är UC smittsamt?


Hej,
Ulcerös colit är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som beror på att kroppens immunförsvar skapar ”onödig” inflammation i tarmen. Sjukdomen är inte smittsam.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
Hej Linda
Crohn hör till gruppen "kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar". Tillståndet är alltså kroniskt men sjukdomsförloppet är väldigt olika hos olika individer. Vissa har en väldigt aktiv sjukdom som kräver omfattande behandling medan andra har en "snällare sjukdom" som kräver lite behandling. Målet med dagens medicinska behandling är att behandla inflammationen så bra så att slemhinnorna i tarmen är helt fria från inflammation och patienten är utan symtom (känner sig helt frisk). Detta går att uppnå i de flesta fall men ibland behöver man prova flera olika behandlingar innan man når fram till detta mål.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
Jag ger snart upp. Jag lider av Crohns och har IBS. Fick en åtta veckors kortisonkur och blev bättre, slutade med kortisonet för 3-4 veckor sen. Blev inlagd igen för två veckor sen. Läkaren trodde inte att det var ett nytt skov, utan symtom från min IBS. Jag har jätteont i magen och mår illa, kräks upp i stort sett allt jag äter, känner mig matt och trött, men diarréerna har minskat tack vare loperamid.

Men nu orkar jag inte mer, jag kan inte ha det så här längre.

Anna


Hej Anna
När man både lider av Crohns sjukdom och IBS så är det ibland svårt att veta vad det är som orsakar de aktuella symtomen. Symtom från Crohns sjukdom och IBS kan ibland vara snarlika.

Om din läkare bedömer att du nu inte har symtomgivande Crohn-inflammation (jag antar att man tagit blodprover, gjort koloskopi m.m.) så finns det behandling att ge även mot IBS-symtom. Du har fått loperamid som minskar diarréerna, vilket är bra. Det finns också annan behandling som minskar känsligheten i mag-tarmkanalen som kan ges mot t.ex. buksmärta.

Eftersom du inte mår bra så tycker jag att du ska ta ny kontakt med din gastroenterolog för fortsatt diskussion.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
Hej Jag har Crohns. Sedan snart ett år tillbaka dricker jag grönsaksjuice dagligen. Jag brukar tillsätta ca 4-6 g färskriven ingefära. Jag har inte märkt några besvär själv av ingefäran men undrar om detta kan påverka min Chrons negativt eller om det påverkar min medicinering som idag är TNF-hämmare.

Mvh


Hej,
Mig veterligen går det bra att dricka grönsaksjuice med färskriven ingefära när man medicinerar med TNF-hämmare. Det är heller inget som påverkar din grundsjukdom negativt.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
Jag har haft diagnosen Crohns sjukdom i ca 4 år och behandlas sedan 6 månader med ett immundämpande läkemedel med cellhämmande effekt. Har nu börjat känna obehag och smärta i handleder och andra leder och minns att Crohns sjukdom har en koppling till reumatism. Stämmer det, och ska man i så fall kolla upp det, eller borde det synas i de blodtester jag tar en gång i månaden (pga medicinen). Har också enormt mycket utslag i huden runt hals, nacke och ansikte. Är det vanligt? Tack så hemskt mycket på förhand.

Louise


Hej Louise
Crohns sjukdom kan mycket riktigt ibland ge besvär från leder, både svullnad och ömhet kan förekomma. Har man stora problem så brukar det vara av värde att få träffa en reumatolog för bedömning och ställningstagande till ev. behandling. Men din immundämpande medicin kan också ge biverkningar i form av led- och muskelvärk, så det är svårt att i ditt fall ge klart besked i frågan. De prover man kontrollerar vid din typ av medicinering säger ingenting om dina ledproblem.
Hudutslag kan också vara biverkan av din medicinering men detta är inte så vanligt. Ta upp dina frågor med din ansvariga läkare för att få närmare besked.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
Hej,
Misstanke på sjukdomen får läkaren ofta av kombination av symtom som: långvariga diarrébesvär, magsmärtor, trötthet, blodbrist och feberperioder.

Man kontrollerar med olika blodprover och även avföringsprover. För att säkert ställa rätt diagnos behövs undersökning av tarmslemhinnan med sk rektoskopi och/eller koloskopi, där man för in ett ”tittskåp” via ändtarmen.

Man undersöker oftast såväl ändtarmen, tjocktarmen som nedre delen av tunntarmen och förutom inspektion tar man även vävnadsprover från tarmslemhinnan. Sedan sammanställer man provresultaten och kan oftast ställa en säker diagnos.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
Jag lider av Crohns sen många år tillbaka. Det senaste skovet sitter i tunntarmen och jag har börjat få jätteont i rumpan, har detta på Crohns att göra?

Anna


Hej Anna
Om man har Crohns sjukdom och får besvär med smärta runt ändtarmsöppningen så är det viktigt att man tar kontakt med sin gastroenterolog. Det förekommer att man vid Crohns sjukdom får bölder och fistlar runt ändtarmsöppningen som ger sådana besvär som du beskriver. Detta bör diagnostiseras och behandlas så snart som möjligt.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
Hej!
Jag är en 53-årig man med Crohn sedan ungdomen och ett antal operationer bakom mig. Bland annat är sista delen av tunntarmen bortopererad och jag äter fettreducerad kost sedan många år. För ett drygt år sedan råkade jag ut för inflammation i gallblåsan och fick även den bortplockad.

Min mage har väl aldrig skött sig som en klocka, men efter den operationen blev det helt omöjligt. Jag kan nu få gå (springa) på toa upp till 15 gånger om dygnet när det är som värst. Har fått kolestipol att ta tre gånger per dag, och det hjälper något, men vissa dagar är helt bedrövliga.

Kan jag förvänta mig att jag "växer ifrån" problemen, eller ska det vara så här i fortsättningen? Äter i övrigt en skön blandning av mediciner – mesalazin, azatioprin, loperamid och lite annat smått och gott.

Trötter


Hej Trötter
Då man har opererat bort nedre delen av tunntarmen kan man drabbas av så kallad gallsaltsmalabsorption. Enkelt beskrivet så förlorar man förmågan att återuppta fria gallsalter (som normalt sker i denna del av tunntarmen). Gallsalterna är hydrofila (drar med sig vätska) och motverkar det återupptag av vätska som normalt sker i tjocktarmen. Detta leder till diarré.

Tillståndet behandlas med så kallade gallsaltsbindade läkemedel som binder upp fria gallsalter och motverkar på så sätt diarré. Kolestipol är ett exempel på sådant läkemedel. Effekten är dosberoende, och ibland måste dosen höjas för att eftersträvad effekt på diarréproblematiken ska uppnås.

Har man Crohns sjukdom så kan man förstås också ha diarré beroende på aktiv inflammation som i sådana fall ska behandlas. Om inflammationen är under kontroll så tycker jag att man i första hand bör misstänka gallsaltsmalabsorption och försöka optimera din gallsaltsbindande medicinering. Jag tror knappast att tillståndet kommer att rätta till sig spontant, men det bör kunna gå att minska symtomen med optimerad medicinering.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
Hej!
Jag har Crohns och har under ett tag haft klianden i anus när jag t ex går långa sträckor. Jag har även märkt utslag som kan se ut som finnar, jag försökte trycka på "finnen" men fick då fruktansvärt ont i magen min fråga är om det är relaterat till min sjukdom?
Mvh!


Hej,
När man har Crohns sjukdom har man ökad risk att drabbas av anala besvär beroende på inflammation som kan leda till tex fistlar (gångbildningar) och bölder. Det är viktigt att du nu kontaktar din läkare och berättar om dina symtom så att dessa kan utredas och behandling ges om det behövs. Således kan besvären vara relaterade till din sjukdom men kan förstås även ha annan bakgrund.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
Hej,
Jag undrar hur vanligt det är att ett barn med Crohns sjukdom drabbas av perioder med förstoppning? Jag undrar också om man alltid kan se ett pågående skov på blodprover som SR, Albumin, CRP, Orosomucoid osv.

Mvh Pauline


Hej Pauline,
Vad gäller tarmfunktionsrubbningar är diarré det vanligaste symtomet på aktiv Crohns sjukdom. Förstoppning förekommer också men är mindre vanligt och har oftare andra orsaker. Har man diagnosen Crohn i botten är det förstås extra viktigt att bedöma om den periodvisa förstoppningen är kopplat till tarminflammationen. Blodprover kan vara normala trots aktiv tarminflammation, särskilt om inflammationen är lokal och inte så kraftig.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
Hej!
Jag har en ung släkting som opererades för Crohns sjukdom när han var 14 år. Nu är han 32. Han har behandlats med allt som finns, tror jag. Det senaste är TNF-hämmare som han fått den högsta dosen av under ca ett halvår. Nu har han fått mycket ont i lederna. Han har så ont så han inte kan röra sig nästan. Han har läkarkontakt förstås, men kanske inte frågar så mycket. Finns det någon hjälp på annat sätt än det han fått? Mot Crohns? Mot ledbesvären? Jag vore mycket tacksam för ett svar om man på något sätt kan hjälpa honom att gå vidare.
Vänliga hälsningar "Orolig anhörig"


Hej,
Crohns sjukdom kan vara mycket svårbehandlat i vissa fall.
Det finns gott om behandlingsalternativ så det gäller att man kommer fram till en behandling som fungerar i det enskilda fallet.
TNF-hämmare är ofta en mycket effektiv behandling men även inom denna läkemedelsgrupp finns olika preparat som kan fungera olika bra i det specifika fallet. Man kan även behöva individualisera såväl dos som behandlingsintervall för att uppnå bästa resultat. Ibland kan man också behöva kombinera läkemedel från olika läkemedelsgrupper.
Det viktigaste är nog att din släkting berättar för sin läkare hur han mår så att man kan fortsätta att pröva sig fram till en optimal behandling, kanske en anhörig ska följa med honom på nästa läkarbesök som stöd.
När det gäller ledproblematiken som sannolikt är kopplad till den inflammatoriska tarmsjukdomen kan det vara viktigt att koppla in en reumatolog för att få synpunkter på behandlingen ur dennes perspektiv.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
Hej!
Jag har Crohns sedan drygt ett år tillbaka. Har haft fyra skov sen dess. Är inne i ett just nu, och det har hållit på ungefär en månad. Min fråga är: när blodet från tarmen har övergått från klarrött till brunrött, är det ett bra eller dåligt tecken?
Jag har hållit på med prednisolon-suppar under hela skovet, vid varje sänkning av dosen har jag försämrats och fått höja upp igen. Kan blodets färg ha med medicinen att göra?

Sara


Hej Sara
Om blödningen kommer från nedre delen av tjocktarmen eller från ändtarmen så brukar det vid större blödning se ut som färskt "klarrött" blod. Kommer blödningen från tarmens övre delar kan det se mörkare ut och vara mer "blandat" med avföringen.
Det är också så att om blödning från den nedre delen av tarmen avtar, och det endast finns en mindre mängd blod i avföringen, så blir det inte lika tydligt "klarrött" som vid större blödning.

Hur man ska tolka färgen på blodet beror således på hur inflammationen är utbredd i tarmen. Då du fått behandling med prednisolon i stolpillerform så antar jag att din inflammation sitter i ändtarmen, och då borde det vara ett gott tecken att blödningen ej längre är klarröd.
Meningen med medicineringen är ju att inflammationen ska minska, och på så sätt så gör ju medicinen att det också blöder mindre. I övrigt så påverkar inte medicinen färgen på blödningen i sig.
Jag tycker att du ska stämma av med din läkare som ju känner till hur inflammationen är utbredd i just ditt fall.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog
I Sverige hade jag diagnosen Crohns sjukdom. Här i Sydkorea sa dom att jag hade UC. Varför får jag olika diagnoser? Så här står det i min diagnos från sjukhuset i Sydkorea: Ulcerative colitis, Pancolitis, mild "UC was diagnosed on the colonscopic findings and biopsy specimen." Fick då ut Mesalazine, Probiotics och Beclomethasone Dipropionate (Clipper).

Hej,
Ulcerös colit och Crohns sjukdom hör båda till gruppen inflammatoriska tarmsjukdomar.
Ofta är de lätta att särskilja men ibland kan dessa tillstånd likna varandra väldigt mycket, särskilt om det handlar om mer diffus inflammation i tjocktarmen. Även om det är svårt att skilja tillstånden åt vid på utseendet vid den endoskopiska bilden kan ibland provtagning av tarmslemhinnan och mikroskopering av dessa prover hjälpa till att ställa rätt diagnos (Crohns sjukdom har ofta speciella kännetecken vid i den mikroskopiska bilden) men ibland kan inte heller mikroskoperingen skilja tillstånden åt.
Behandlingen skiljer sig ganska lite åt i denna situation så jag tycker att du ska fortsätta din behandling som du fått förskriven av din nuvarande läkare och ta upp frågan med din gastroenterolog när du återvänder till Sverige.

Med vänlig hälsning
Perjohan Lindfors
Gastroenterolog